Bunkrande boomers och Coronastudenten
Samhälle

Bunkrande boomers och Coronastudenten

Tar vår generation egentligen krisen på allvar genom våra halvkassa memes, eller är det lika fånigt som att bunkra toarullar?

Idag är vår första dag med distansundervisning. På fredag har en av oss pianolektion, den andra har tid hos psykologen. Fast via videochatt på telefonen. Äntligen får vi nyttja de omåttliga kunskaperna vi besitter när det gäller Det digitala livet.

Lumpen behöver inte muckas av oss, vi vet redan hur man hanterar en kris; på den skärm som undervisningen numera bedrivs är flödena överfulla av skämt om allt från hamstrande boomers, till listor med 90-talsdängor som du kan nynna på medan du frenetiskt tvättar dina händer.

Förutom de brasilianska Big Brother-deltagarna kan ingen ha undgått pandemin som nu utbrutit i världen. Aldrig under vår uppväxt har nyhetsflödena sett ut så här; en översvämning av ett och samma ord: Corona. De etablerade medierna, såsom dags- och kvällstidningar, som nu utsätts för oerhörd press, fortsätter att publicera innehåll med hög kvalité. Faktaartiklar samt intervjuer med såväl makthavare som forskare och civilpersoner hålls. Presskonferenser följs. Och det unga perspektivet saknas.
När vi unga inte får synas i ovan nämnda medier, söker vi oss till andra forum där vår efterfrågan tillgodoses; det vill säga en högre representation av ungdomar. Dessa forum är som känt Twitter, Instagram, Facebook, och nykomlingen TikTok. Till skillnad från de välskrivna artiklarna och intervjuerna på medier såsom SVT och DN finns här något helt annat: humor. Allt från memes om toalettpappersbunkrande boomers till T-shirts där Covid-19s världsturné tillkännages. Det finns Tinderprofiler med bilder på viruset som letar efter livspartners, det finns tweets om livet i hemkarantän, Tiktoks som gör satir av Sveriges agerande kontra resten av världens. Nu har vår generations starkaste försvarsmekanism vaknat till liv!

Frågan är om ett särskilt (för många fruktat) ord  kommer läggas till i Svenska akademins ordlista till nästa år? Coronastudenten. För hur kommer studenternas lyckliga dagar egentligen te sig i början av juni? Dessa tankar fångas upp av hobbykomiker på sociala medier, där en tragikomik finns som anspelar på skräcken om den kommande studenttiden. Kommer utspringet facetajmas? Kommer mössorna kastas i sin ensamhet? Kommer ölen sprutas i duschen? Dessa skämt underlättar distansundervisningens isolation, samtidigt som de också försummar de starka känslor som oundvikligen upplevs när framtiden utgörs av denna osäkerhet. Skämten handlar om något som står oss gymnasieungdomar nära, men enligt vissa finns risken att vi avtrubbas från allvaret i pandemin. Men denna potentiella avtrubbning avväpnar såväl hysterin som coronaförnekelsen, för mittemellan dessa står vi. Om det är någon generation som både sprider kunskap och tar det på största allvar, så är det vår.

”Nu har vår generations starkaste försvarsmekanism vaknat till liv!”

Allt som sker på internet är däremot inte bara cyniska skämt. Det öppnas konstgallerier på instagram och lunchvisningar på museér i mobilen. Artister gör spelningar för sin publik digitalt, och konserthusen livestreamar när de framför musik utan publik. Kulturen är onekligen hotad just nu, men alla initiativ för att ändå kunna nå ut till människor gör oss varma i hjärtat. De gör sitt bästa för att upprätthålla normaliteten. Många av oss har svårt att minnas hur samtalsnormerna såg ut innan Corona, men kulturen såväl som de cyniska skämten är de mest kraftfulla sätten att motverka hysterin.
Ju längre tiden går, desto mer glömmer vi hur en vanlig konversation ser ut. Coronasnacket är det nya kallpratet. Visst att vi skrattar åt en T-shirt med death-metaltypsnitt som stavar “Covid-19 – World Tour! Coming to you soon”. Men detta är vårt sätt att hamstra. Medan boomers hamstrar toapapper, hamstrar vi memes. Och det är okej.

Foto: Pixabay

Mina Asp Romefors
Mina Asp Romefors
Love Carbin
Love Carbin
Så fann Nora Khalil sin röst
Kultur

Så fann Nora Khalil sin röst


INTERVJU. Botkyrkaförfattaren Nora Khalil gör succé Sverige över med sina böcker och föreläsningar. Minna Lövkvist och Tindra Lenngren träffar Nora för att få veta hur hon fann sin röst. Texten publicerades
Kultur
Visa nyheter
Ska könet få avgöra en människas liv?
Samhälle

Ska könet få avgöra en människas liv?


KRÖNIKA. Vad är jämställdhet och hur långt har vi egentligen kommit? Problemen med jämställdhet finns ju i alla åldrar och kulturer och därför måste vi tillsammans lösa dem, skriver Hallelujah
Samhälle
Visa nyheter
Arbetsliv

"Var realistisk", säger de


KRÖNIKA. Föräldrar har ofta stor makt över sina barns framtid. Men ibland inser de inte hur stor påverkan de har. Hur många drömmar de kan förstöra med bara några ord.
Arbetsliv
Visa nyheter