Här lindras psykisk ohälsa med litteratur

Nära hälften av alla tillfrågade kvinnor upplever oro eller ångest, enligt en undersökning av Folkhälsomyndigheten (2020). I Göteborg använder gruppen Kvinnlig Prioritet litteraturen för att främja psykiskt välmående — en terapiform som kallas biblioterapi.
– Det kan leda till minskad stress, ångest och ensamhet, säger forskaren Cecilia Pettersson.

Anna Karlsson, biblioterapeut och ordförande för Kvinnlig Prioritet, ler stort, välkomnar mig varmt och säger att jag gärna får filma under kvällen. Hon ber mig att vänta utanför i tio minuter till. Gruppen håller fortfarande på att packa upp och om jag är där under tiden kanske de blir nervösa, stressade eller otrygga, vilket är Kvinnlig Prioritets syfte att motverka.

Medan svensk sjukvård erbjuder olika sorters terapiformer för att hantera eller lindra psykisk ohälsa – som kognitiv beteendeterapi, psykoterapi och psykodynamisk terapi – finns ett flertal alternativa terapiformer utanför vården. En av dem är biblioterapi, som den göteborgsbaserade föreningen Kvinnlig Prioritet arbetar med.

– Med begreppet “biblioterapi” menar vi användningen av litteratur för att främja människors psykiska hälsa, säger Anna Karlsson.

Ikväll är det poesiutställning. Vita papper ligger utspridda i rummet: på bord, på väggar, i den öppna spisen. Lugn musik spelas i bakgrunden. Detta är ett annat sätt att arbeta med text på ett terapeutiskt sätt. Den ideella föreningen Kvinnlig Prioritet grundades 2016 i syfte att  skapa kreativa och trygga forum för unga kvinnor i psykisk ohälsa. De erbjuder en mängd olika typer av forum där kultur används som “välmåendefrämjande verktyg”.

– Men biblioterapi har alltid varit en typ av signum för Kvinnlig Prioritet, säger Anna Karlsson.

Natasha Coralic gick biblioterapi hos Kvinnlig Prioritet under 2020. Hon har alltid varit kreativt lagd och har älskat att skriva, läsa och hålla på med teater. Under en tid av depression och sjukskrivning tappade hon kreativiteten. Med biblioterapin började den smyga sig tillbaka.

– Mer och mer började jag ta fram pennan och skriva. Det som kom till mig i affekt, alla mina tankar, och så fort jag fick ner det kändes det så extremt mycket bättre och lättare. Nästan som att man lättade på sitt hjärta. Så jag insåg verkligen betydelsen av biblio-terapi, att det här är verkligen en form av terapi och att den hjälper väldigt mycket, säger hon. 

Bara kvinnor får delta
Cecilia Pettersson är fil.dr i litteraturvetenskap och verksam på Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Hon forskar också om biblioterapi, och menar att biblioterapi är att använda läsning eller samtal om litteratur i syfte att främja hälsa, välbefinnande eller personlig utveckling. Hon delar också upp biblioterapin i två former: läsbiblioterapin, och den interaktiva biblioterapin.

– Läsbiblioterapi är att man läser mycket på egen hand, men väljer litteratur i samråd med någon läkare eller terapeut. Interaktiv biblioterapi är att man läser och samtalar om litteraturen i grupp, som är ledd av någon som är expert på helst både litteratur och på den specifika livssituationen hos de som ingår i gruppen.

Kvinnlig Prioritet arbetar med interaktiv biblioterapi. Grupper om max sex deltagare ses och diskuterar litteratur de läst till veckans möte. Ett stort fokus för föreningen är att använda kultur på ett kravlöst sätt: oavsett om deltagarna har läst veckans texter eller inte så är de välkomna. Mötena är också separatistiska: bara kvinnor får delta. Det är målgruppen själva som efterfrågat det. Från icke-separatistiska forum finns erfarenhet av att män tagit över eller avbrutit forumet, eller att deras närvaro utgör en trigger. Utan männen vågar kvinnorna öppna upp sig på ett tryggt sätt.

Kvinnlig Prioritets biblioterapi försöker välja texter som inte tvingar deltagarna att behöva öppna upp sig, utan får dem att vilja dela sina erfarenheter i egen takt. Därför har litteraturen vid första anblick inte en koppling till psykisk ohälsa.

– Vi har märkt att om vi har litteratur som skriver en på näsan så blir det nästan påtvingat att en måste prata om sin sjukdomsbild, säger Anna Karlsson.

Istället vill hon att deltagarna ska öppna upp sig om sin problematik på ett förutsättningslöst sätt. Men det finns inte heller något krav på att någonsin ta upp det.

– Det är något som vi av erfarenhet vet att personer ofta tvingas göra i andra sammanhang som de rör sig i: bevisa sin sjukdom eller prata om sin psykiska ohälsa bara för att de har erfarenhet av det.

Vissa böcker fungerar bättre än andra
I Sverige är biblioterapi ovanligare än i andra länder, även om det vuxit sig större de senare tio åren. Den vanligaste formen av biblioterapi i Sverige är läsecirklar, exempelvis inom skolor. Vilka böcker som används i de biblioterapeutiska cirklarna är väldigt olika. Det går inte att säga att en bok fungerar för alla.

–  Det är lite det som är poängen, säger Cecilia Pettersson. Att vi är medskapare som läsare, att vi har en förmåga att läsa in det vi behöver i litteraturen. Det är inte i boken i sig som det ligger, utan i samspelet i läsningen och i samtalet.

Trots det finns det vissa böcker och författare som återkommer i studier hon gjort. Till exempel har Bodil Malmstens bok Priset på vatten i Finistère varit lätt för deltagare att relatera till. Även Tove Jansson och hennes texter återkommer, liksom lyrik som är koncentrerad och mättad som till exempel av Karin Boye, Edith Södergran och Pär Lagerkvist.

Ett flertal läkare och forskare i psykiatri har kontaktats för att kommentera biblioterapi, men avböjt. Cecilia Pettersson tänker att det kan bero på den svenska vårdens traditionella lutning.

– Det kan ju vara ett ointresse för alternativa behandlingsformer, men jag misstänker att det beror på att man lutar sig mycket åt traditionella behandlingsformer inom psykiatrin.

Hon menar att mycket forskning ändå har gjorts på biblioterapi och att terapiformen kan påverka det psykiska och sociala måendet på en mängd olika sätt.

– Det kan leda till minskad stress, ångest och ensamhet, bättre självkänsla, känslomässig mognad, ökad självkännedom, större förståelse för andra, förbättrad kommunikationsförmåga och inte minst ökad läslust.

Viktigt är dock att poängtera, menar både Anna Karlsson och Cecilia Pettersson, att biblioterapi inte är en ersättning för vård. Snarare ska den ses som ett komplement till exempelvis medicinering eller samtalsterapi.

Många unga kvinnor upplever oro eller ångest

• Idag ökar psykisk ohälsa särskilt bland unga och kvinnor. 
• Mer än var tredje kvinna drabbas någon gång i livet av depression, enligt siffror från Socialstyrelsen.
• Antalet flickor mellan 15 och 17 år som behandlats för depression och ångest inom barn- och ungdomspsykiatrin har tredubblats sedan år 2006. 
• Folkhälsomyndigheten rapporterar siffror som visar samma trend: 49 procent av alla tillfrågade kvinnor upplevde oro eller ångest år 2020, och den största andelen av dessa var mellan 16 och 29 år gamla.

Är du ung och mår psykiskt dåligt? Här finns hjälp:

• Sök i första hand vård på din vårdcentral. Där finns professionella som jobbar mot barn och unga. 
• På orten där du bor kan det också finnas ungdomsmottagningar för stöd och hjälp när det gäller frågor om kroppen eller frågor som rör ditt liv. 
• Det finns också en nationell ungdomsmottagning på nätet: UMO.se. Där kan du hitta svar på dina frågor om sex, hälsa och relationer.
• Går du i skolan kan du prata med din skolsköterska eller skolkurator. 
• Din kommun kan också hjälpa dig om du har det svårt. Det finns olika slags enheter, mottagningar och projekt som vänder sig just till barn och ungdomar. Det är kommunens socialtjänst som har huvudansvaret för att du ska få hjälp.
• Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) hjälper dig som är upp till 17 år. Kontakta dem om du har lite svårare psykiska besvär som gör att du inte orkar med vardagen och livet.
• Om läget är allvarligt och akut, ska du alltid ringa 112. 

Källa: 1177 Vårdguiden