Klädindustrin - en stor bov
Klimat

Klädindustrin - en stor bov

Kläder är något ingen av oss kan vara utan men hur ofta funderar man på vart de kommer ifrån? Klädindustrin eller närmare bestämt “fast fashion”-industrin leder till många problem för individer men även för miljön.  

Kläder har funnits länge och fyller både en praktisk funktion men även en estetisk. Klädföretagen får ofta kritik och kundernas krav ökar. Idag vill man ha en snabb men samtidigt miljövänlig, etisk och billig produktion, vilket är krav som företagen sällan kan möta. Miljön är ett viktigt och omtalat ämne som berör oss alla och klädindustrin är en del som kan utvecklas för att vara bättre för miljön.

“Fast fashion”-industrin gör att många av oss kan köpa nya trendiga klädesplagg snabbt. Men det finns en del dåliga sidor av detta. För många arbetare i fabrikerna är dagarna hemska och man arbetar alltför mycket, för alltför lite lön. Enligt organisationen Fair Action produceras stora delar av kläderna i länder som Kina, Kambodja och Bangladesh, där man kan producera produkter billigt. Dock leder detta ofta till att företagen inte tar ansvar och människor utnyttjas. Det är även vanligt att fabrikerna inte är säkra och att olyckor sker. Till exempel skedde det 2013 en olycka där cirka 1 100 personer omkom i fabriken The Rana Plaza, Bangladesh. Fair action berättar att fler företag börjar ta mer ansvar och att läget förändras till det bättre.

Men det är inte bara människor som far illa till i industrin utan miljön påverkas också. Naturvårdsverket säger att produktionen av ett kilo textil bidrar till växthusgasutsläpp mellan 10 och 40 kilo gaser, 7 000 – 29 000 liter vatten används och att flera kilo kemikalier släpps ut. Det här är inte alls bra för miljön och leder till en ökad belastning på klimatet.
I Sverige köper varje person runt 14 kg kläder och hemtextil per år vilket skapar stora utsläpp eftersom vi är runt 10 miljoner människor i Sverige.
Det som ofta händer är att t.ex. bomullen odlas på ett ställe men fraktas sedan till ett annat för att bli ett tyg och sedan vidare igen för att bli sytt och till sist hamna i butiken. Allt detta fraktande bidrar också till växthusgaser utöver själva produktionen. Men trots allt fortsätter vi att handla kläder och dåliga kläder dessutom.

Det finns företag som arbetar med mer miljövänliga alternativ för kläder. Ofta är dessa kläder även tillverkade i Europa, vilket medför att arbetare får mer skydd och att företaget har fler skyldigheter. Svenska klädmärken som tagit mer ansvar och producerar etiska och miljövänliga kläder är bl.a. Filippa K och Djerf Avenue. Filippa K har funnits länge på marknaden medans Djerf Avenue är nyare och skapat av influencern Matilda Djerf. Både Filippa K och Djerf Avenue har fabriker i Europa och är varsamma med vilka material de använder. Båda företagen har även intentionen att skapa mode som är långsiktigt och därför kan användas länge.

Baksidan av detta är dock att priserna för kläderna inte är för alla. Prislappen på deras klädesplagg börjar på 599 kr och uppåt beroende på vilket plagg det är. Företagen har i sig inte gjort ett fel, då bättre material och ansvarsfull produktion blir dyrare och att de vill göra vinst på sin försäljning. Priserna gör dock att inte alla kan köpa kläderna, och det förhindrar även att den goda delen av klädindustrin växer. Det leder till att en viss del av samhället har större möjlighet att handla etiskt och miljövänligt, och en annan förhindras. Detta gör det till en klassfråga.
Men för att denna del av industrin ska bli mer tillgänglig krävs det stora förändringar globalt. Företagen vill möta kundernas behov, och det är just nu att kunna handla trendiga kläder snabbt och billigt.

Det finns andra möjligheter till en ansvarsfull klädkonsumtion utan att det kostar skjortan. Ett alternativ är att handla second hand. Återanvändning förlänger livstiden hos ett plagg, vilket leder till att färre plagg produceras. Då används inte lika mycket vatten, kemikalier och en mindre mängd växthusgaser släpps ut. Ofta fraktas inte second hand-kläderna lika långt innan det hamnar i butiken, vilket gör att en mindre mängd gaser släpps ut. En annan positiv sak är att priserna på kläderna inte är skyhöga och man kan lätt fynda många plagg till ett lågt pris, vilket ökar tillgängligheten.
Dock kan det finnas fördomar om att ha begagnade kläder, exempelvis att man är fattig bara för att man handlar secondhand. Men det finns möjligheter att köpa nyare plagg eller designerkläder begagnat, både i butik och online. Till exempel appen Plick, där privatpersoner säljer kläder de inte använder eller inte vill ha längre.

Här kommer några fler tips som gör att du kan handla kläder mer hållbart.

Handla basplagg av god kvalite för att kunna använda de längre. Desto längre vi använder kläderna desto mer hållbart!
Handla från företag som tar mer ansvar än andra och som har en prisklass som passar dig. Det är viktigt att vi gör det vi kan och arbetar från våra egna förhållanden!
Köp böcker, möbler eller accessoarer begagnat! Att handla kläder second hand kanske känns ofräscht men försök köpa andra varor i andra hand istället.
Lär dig att sy! Känns kanske väldigt komplicerat men har du tillgång till en symaskin kan du sy om dina gamla kläder till nya. Det finns massor av tips och videor på Youtube!

Bild: Emma Ledström
Texten publicerades för första gången i tidningen Shoo 2021

Emma Ledström
Emma Ledström
Hon sätter sin egen framtid på paus - för att rädda klimatet

Ester Laudon är 19 år och uppvuxen i en liten ort utanför Umeå. Hon tog studenten 2021 men avstår nu utbildning och inkomst för att ägna sig åt klimataktivism på heltid.

SSU:s hån av Greta Thunberg: “Ekofascism istället för demokrati”

Flera SSU-toppar kritiserar Greta Thunbergs uttalande om att det viktigaste unga kan göra är att bli aktivister. Ungdomsförbundet menar att det främst är partipolitiken som kan lösa klimatkrisen, vilket skapat stor debatt på sociala medier. – Man får finna sig i att det är genom politiken man kan förändra, säger SSU:s kommunikationschef Youbert Aziz till Sveriges Röster.  

Ungas möjligheter till en hållbar klädkonsumtion

För unga kan kläder vara av stor vikt, var man köpt dem och vilket märke de har. Samtidigt är klimatet och miljön viktiga ämnen som ofta upprör och engagerar unga. Hur miljömedvetna är unga och vad för möjligheter samt förutsättningar har de till hållbar klädkonsumtion? 

Jakten på tillväxt för oss mot utrotningens rand

Det sägs att den ekonomiska tillväxten kan säkras, bara den görs grön — men är det verkligen rimligt? Hur löser vi klimatkrisen - med koldioxidammsugare och andra innovationer, eller genom att helt enkelt sakta ned? Den ekonomiska antropologen Jason Hickel har skrivit fram nedväxtens moraliska manifest under pandemin i boken “Less is More”. 

När jag inte jobbar så plockar jag skräp

Sveriges rösters korrespondent Emanuel träffade miljöaktivisten Amir som driver instagram kontot @keep_jkpg_clean. På sociala medier inspirerar han andra till att vara med i kampen mot nedskräpning. På Vättestranden i Jönköping mötte Emanuel upp Amir för att plocka skräp och samtala om hans miljöengagemang.  

Bristande regn
Kultur

Bristande regn


Hur påverkas du och hur förändras platsen du bor på när dina klasskamrater, grannar eller kompisars syskon skjuts ihjäl? Denna radioteater producerades av Avend Hirori sommaren 2021, när han och
Kultur
Visa nyheter
Rapparen Aki om gatuvåldet och bilden av Botkyrka
Kultur

Rapparen Aki om gatuvåldet och bilden av Botkyrka


Musikaktuelle Aleksi “Aki” Swallow pratar om den egna uppväxten och om medias bild av problemen i förorter som Botkyrka. – När media och politiker hetsar och pratar om gängkrig och
Kultur
Visa nyheter
Ungas möjligheter till en hållbar klädkonsumtion
Klimat

Ungas möjligheter till en hållbar klädkonsumtion


För unga kan kläder vara av stor vikt, var man köpt dem och vilket märke de har. Samtidigt är klimatet och miljön viktiga ämnen som ofta upprör och engagerar unga.
Klimat
Visa nyheter