Klädindustrin - en stor bov
Klimat

Klädindustrin - en stor bov

Kläder är något ingen av oss kan vara utan men hur ofta funderar man på vart de kommer ifrån? Klädindustrin eller närmare bestämt “fast fashion”-industrin leder till många problem för individer men även för miljön.  

Kläder har funnits länge och fyller både en praktisk funktion men även en estetisk. Klädföretagen får ofta kritik och kundernas krav ökar. Idag vill man ha en snabb men samtidigt miljövänlig, etisk och billig produktion, vilket är krav som företagen sällan kan möta. Miljön är ett viktigt och omtalat ämne som berör oss alla och klädindustrin är en del som kan utvecklas för att vara bättre för miljön.

“Fast fashion”-industrin gör att många av oss kan köpa nya trendiga klädesplagg snabbt. Men det finns en del dåliga sidor av detta. För många arbetare i fabrikerna är dagarna hemska och man arbetar alltför mycket, för alltför lite lön. Enligt organisationen Fair Action produceras stora delar av kläderna i länder som Kina, Kambodja och Bangladesh, där man kan producera produkter billigt. Dock leder detta ofta till att företagen inte tar ansvar och människor utnyttjas. Det är även vanligt att fabrikerna inte är säkra och att olyckor sker. Till exempel skedde det 2013 en olycka där cirka 1 100 personer omkom i fabriken The Rana Plaza, Bangladesh. Fair action berättar att fler företag börjar ta mer ansvar och att läget förändras till det bättre.

Men det är inte bara människor som far illa till i industrin utan miljön påverkas också. Naturvårdsverket säger att produktionen av ett kilo textil bidrar till växthusgasutsläpp mellan 10 och 40 kilo gaser, 7 000 – 29 000 liter vatten används och att flera kilo kemikalier släpps ut. Det här är inte alls bra för miljön och leder till en ökad belastning på klimatet.
I Sverige köper varje person runt 14 kg kläder och hemtextil per år vilket skapar stora utsläpp eftersom vi är runt 10 miljoner människor i Sverige.
Det som ofta händer är att t.ex. bomullen odlas på ett ställe men fraktas sedan till ett annat för att bli ett tyg och sedan vidare igen för att bli sytt och till sist hamna i butiken. Allt detta fraktande bidrar också till växthusgaser utöver själva produktionen. Men trots allt fortsätter vi att handla kläder och dåliga kläder dessutom.

Det finns företag som arbetar med mer miljövänliga alternativ för kläder. Ofta är dessa kläder även tillverkade i Europa, vilket medför att arbetare får mer skydd och att företaget har fler skyldigheter. Svenska klädmärken som tagit mer ansvar och producerar etiska och miljövänliga kläder är bl.a. Filippa K och Djerf Avenue. Filippa K har funnits länge på marknaden medans Djerf Avenue är nyare och skapat av influencern Matilda Djerf. Både Filippa K och Djerf Avenue har fabriker i Europa och är varsamma med vilka material de använder. Båda företagen har även intentionen att skapa mode som är långsiktigt och därför kan användas länge.

Baksidan av detta är dock att priserna för kläderna inte är för alla. Prislappen på deras klädesplagg börjar på 599 kr och uppåt beroende på vilket plagg det är. Företagen har i sig inte gjort ett fel, då bättre material och ansvarsfull produktion blir dyrare och att de vill göra vinst på sin försäljning. Priserna gör dock att inte alla kan köpa kläderna, och det förhindrar även att den goda delen av klädindustrin växer. Det leder till att en viss del av samhället har större möjlighet att handla etiskt och miljövänligt, och en annan förhindras. Detta gör det till en klassfråga.
Men för att denna del av industrin ska bli mer tillgänglig krävs det stora förändringar globalt. Företagen vill möta kundernas behov, och det är just nu att kunna handla trendiga kläder snabbt och billigt.

Det finns andra möjligheter till en ansvarsfull klädkonsumtion utan att det kostar skjortan. Ett alternativ är att handla second hand. Återanvändning förlänger livstiden hos ett plagg, vilket leder till att färre plagg produceras. Då används inte lika mycket vatten, kemikalier och en mindre mängd växthusgaser släpps ut. Ofta fraktas inte second hand-kläderna lika långt innan det hamnar i butiken, vilket gör att en mindre mängd gaser släpps ut. En annan positiv sak är att priserna på kläderna inte är skyhöga och man kan lätt fynda många plagg till ett lågt pris, vilket ökar tillgängligheten.
Dock kan det finnas fördomar om att ha begagnade kläder, exempelvis att man är fattig bara för att man handlar secondhand. Men det finns möjligheter att köpa nyare plagg eller designerkläder begagnat, både i butik och online. Till exempel appen Plick, där privatpersoner säljer kläder de inte använder eller inte vill ha längre.

Här kommer några fler tips som gör att du kan handla kläder mer hållbart.

Handla basplagg av god kvalite för att kunna använda de längre. Desto längre vi använder kläderna desto mer hållbart!
Handla från företag som tar mer ansvar än andra och som har en prisklass som passar dig. Det är viktigt att vi gör det vi kan och arbetar från våra egna förhållanden!
Köp böcker, möbler eller accessoarer begagnat! Att handla kläder second hand kanske känns ofräscht men försök köpa andra varor i andra hand istället.
Lär dig att sy! Känns kanske väldigt komplicerat men har du tillgång till en symaskin kan du sy om dina gamla kläder till nya. Det finns massor av tips och videor på Youtube!

Bild: Emma Ledström
Texten publicerades för första gången i tidningen Shoo 2021

Emma Ledström
Emma Ledström

Relaterade produktioner

Umeås seniorer tar ungas klimatkamp

Varje fredag står Fridays for Future Umeå utanför stadshuset i tre timmar för att demonstrera och få politikerna att ta klimatkrisen på allvar. Vår korrespondent Alva Davidsson har varit på plats och undersökt varför det mest är äldre personer som engagerar sig. På bild: Nea, 75 år. Foto: Alva Davidsson

Klimatångest - Vi som måste betala skulden

"Jag har knappt påbörjat mitt liv, och jag vet inte hur min framtid kommer se ut. För jag har vuxit upp med det här och det dödar allt hopp man har om framtiden." säger Moa, 18 år, i filmen om klimatångest skapad av Moa Bråkenhielm, Rita Ghazaryan och Qamar Talballa.

Hon sätter sin egen framtid på paus - för att rädda klimatet

Ester Laudon är 19 år och uppvuxen i en liten ort utanför Umeå. Hon tog studenten 2021 men avstår nu utbildning och inkomst för att ägna sig åt klimataktivism på heltid.

SSU:s hån av Greta Thunberg: “Ekofascism istället för demokrati”

Flera SSU-toppar kritiserar Greta Thunbergs uttalande om att det viktigaste unga kan göra är att bli aktivister. Ungdomsförbundet menar att det främst är partipolitiken som kan lösa klimatkrisen, vilket skapat stor debatt på sociala medier. – Man får finna sig i att det är genom politiken man kan förändra, säger SSU:s kommunikationschef Youbert Aziz till Sveriges Röster.  

Ungas möjligheter till en hållbar klädkonsumtion

För unga kan kläder vara av stor vikt, var man köpt dem och vilket märke de har. Samtidigt är klimatet och miljön viktiga ämnen som ofta upprör och engagerar unga. Hur miljömedvetna är unga och vad för möjligheter samt förutsättningar har de till hållbar klädkonsumtion? 

Samhälle

"Ja, jag är feminist, är inte du?"


– Jag är inte feminist för att jag hatar inte män, sa jag för fyra år sedan. Det var det första jag lärde mig om feminism. Så i ungefär två
Samhälle
Visa nyheter
Från prinsessa till att hitta sin egen väg
Utbildning

Från prinsessa till att hitta sin egen väg


Ska jag åka till USA och satsa på skådespelarkarriär, jobba på kontor i Hökarängen, åka jorden runt, bli skidlärare i Alperna, speldesigner eller möjligen bli uberchaufför? När kommer jag att
Utbildning
Visa nyheter
Hur har vi haft det under pandemin?
Hälsa

Hur har vi haft det under pandemin?


Den 9 februari togs de flesta restriktionerna bort i Sverige, men hur har covid-19 påverkat skola, jobb och fritid? Ilaf Hashim har pratat med sex ungdomar om deras upplevelser av
Hälsa
Visa nyheter