Att vara hijabi med stor plattform
Samhälle

Att vara hijabi med stor plattform

Riksdagsledamoten Leila Ali Elmi och influencern Rihab Garci, är två hibajis med stora plattformar, som båda får ta emot negativa kommentarer och ibland hat och hot för att de bär slöja. Läs Sania och Qamars intervjuer med de två kvinnorna och om hur deras liv i offentligheten påverkas av att de bär hijab.

Islamofobi, rädslan, fördomarna och hatet mot islam eller muslimer i allmänhet är ett växande problem. Muslimer över hela världen står inför allt fler hinder på grund av deras religion. Bland annat burka-förbudet som infördes i länder som Nederländerna, Danmark, Österrike och Bulgarien. Eller terrorattacken mot Christchurch-moskén 2019. Och nu senast morden på en muslimsk familj i Kanada.

Alla är tydliga exempel på hur allvarligt hotet mot muslimer har blivit. Som muslim själv kan detta ibland vara skrämmande och förvirrande. Den växande fobin kan göra det svårt för mig och andra att praktisera vår religion på det sätt vi vill och har rätt till, menar Qamar Talballa. Slöjan har genom historien förknippats med att vara något främmande. Den attityden existerar även i Sverige och påverkar hur slöjbärande kvinnor blir bemötta i deras vardag, skriver Sania Tariq. Qamar och Sania har därför intervjuat två kvinnor som bär hijabb, som med sina plattformar är offentliga, och får både ta emot både negativa och positiva kommentarer på grund av det.

Rihab Garci – en slöjbärande influencer

Rihab Garci är en växande influencer på Instagram och pratar regelbundet om sitt liv som lärare och mamma här i Sverige. Hon har blivit en av våra största hijab-bärande influencers i Sverige och har därför blivit en förebild för många unga muslimer.

Foto: Privat

Vad tror du är den främsta orsaken till islamofobi i världen just nu?
– Jag tror att orsaken till den växande islamofobin är den okunskap som råder bland så många om islam. Och oförmågan att separera vissa muslimer och deras handlingar från religionen islam. Människan tar oftast den lättare vägen, utan att reflektera, istället för att undersöka saker och ting djupare.

Du är mamma till tre små barn, hur tycker du personligen om att uppfostra barn i en värld med växande islamofobi?
– Jag tänker mycket på om min dotter kommer att ta på sig slöja i framtiden och vilka möjligheter det kanske skulle ta ifrån henne. Idag ser världen för beslöjade mycket annorlunda ut, jämfört med vad den gjorde för mig för bara ett decennium sedan. Jag är faktiskt orolig för att barnen ska påverkas negativt av omvärldens syn på muslimer.

Du är också lärare. Har du upplevt någon typ av islamofobi från kollegor eller studenter och hur hanterar du det i så fall?
Som lärare har jag ofta haft privilegiet att jobba på muslimska skolor eller skolor med en muslimsk majoritet, därför har jag sällan stött på islamofobi i mitt arbete. En gång arbetade jag dock på ett komvux, både som SFI-och engelska-lärare. Då hade jag en elev som vägrade ha mig som lärare för att jag enligt eleven såg ut som SFI-eleverna, och tvekade därför på min kompetens. Annars hör jag ofta mina elevers historier om hur de bland annat blir påhoppade på tunnelbanan på väg till skolan för att de har slöja.

Vilka tips har du till unga tjejer som funderar på att ha på sig hijaben men är rädda för att möta islamofobi?
– Mitt tips är att man aldrig ska låta människan eller rädslan styra ens val i livet. Slöjan är inte ett undantag. Visst kommer man stöta på prövningar men man tar sig igenom dem med styrkan från sin tro. Som hijabi är jag stolt över den synliga symbolen jag bär för islam och att jag engagerar mig i samhället som vilken annan svensk som helst. Jag låter det tala tydligt för mig. Så ska varje tjej som funderar på att bära slöja tänka och att Allah aldrig prövar oss mer än vad vi klarar av!

Vad tror du kan göras för att minska mängden islamofobi som muslimer möts av? Vad kan föräldrar, media och andra göra?
– Genom att som muslim involvera dig i olika samhällsfrågor, föreningsliv och ideella verksamheter så finns du där som en positiv representant. Det är fördelaktigt på så många plan, inte bara för att jobba mot islamofobin men också jobba för integration.
Media bör ta sitt ansvar och rapportera om händelser som muslimer utsätts för på rätt sätt. Att kalla det terrorattack när en muslimsk familj blir mördade på öppen gatan, eller ihjälskjutna i en moské. Det är inte ett vansinnesdåd utan ett terrordåd. Genom att ändra orden som används för att beskriva vad muslimer också går igenom och istället beskriva händelserna på samma sätt som alla andra terroristattacker beskrivs så hjälper det att inte späda på islamofobin mer.

Icke-muslimer behöver ta sitt ansvar och läsa på om islam. Och använda förståndet och skilja på religion och individ, när man gärna gör det i alla andra tillfällen.
Att fråga istället för att anta, att öppna upp för konversationer och ge utrymme för muslimer att synas och vara verksamma i positiva sammanhang.

 

Den första slöjbärande riksdagsledamoten

I ett Europa där allt fler politiker och regeringar har en hård ton mot slöjan, lyckades Leila Ali Elmi som bor i förorten Hjällbo, Göteborg, bli den allra första slöjbärande riksdagsledamoten i Sverige. Jag hörde av mig till henne för att ta reda på om hon bemöter motgångar i riksdagen på grund av fördomar om hennes slöja och invandrarbakgrund. Under intervjun berättar hon även om förebilder, rasismen och hur hon hanterar näthatet.

Har du mött hinder i din karriär på grund av fördomar om din invandrarbakgrund samt att vara en slöjbärande kvinna?
– Jag har mött mycket rasism och även hot, framförallt på sociala medier, i mejlkorgen men även i riksdagen. Jag möter inte hatet för att jag är en politiker, utan på grund av min religion och etniska tillhörighet. Den sortens hat och fördomar blir alla med en invandrarbakgrund och inte minst kvinnor som bär slöjan utsatta för. Hatet jag möter är bara mer offentligt.

Hur tar du dig igenom hatet och fördomarna?
– Jag är inte här för rasisterna. Jag gav mig in i politiken för skillnad, för representation och för att utvecklingen i förorten bara gick nedåt. Vi lever i ett tufft politisk klimat, därför är det viktigt att läsa på och veta att språk är makt. Du ska kunna argumentera för dig själv med hjälp av språket. Du ska inte behöva använda svordomar och knutna näven som försvar.

Vilka är dina förebilder?
– Jag har många förebilder inom musik och litteratur. Under min uppväxt konsumerade jag mycket amerikansk media, eftersom det inte fanns många på svensk TV som liknade mig. Nina Simone och Toni Morrison är bland mina förebilder. Nina Simone är en jazzsångerska och Toni Morrison är den första svarta kvinnan någonsin som fick ta emot Nobelpriset i litteratur.

Tycker du att din position i riksdagen har banat vägen för unga kvinnor som bär slöja och är intresserade av politik?
Jag hoppas det. Jag vet inte om jag har banat vägen men jag hoppas att min position inspirerar människor att ta klivet inom politik. Många blir intresserade av politik på grund av sina föräldrar. Människor med invandrarbakgrund har inte samma möjligheter till att bedriva en karriär inom politik. Saker är inte tillgängliga på samma sätt i förorten. Jag hoppas att min resa får människor att känna att om jag kan, då kan de också.

Vad är framgång för dig?
Framgång för mig är att man gör någonting man själv brinner för. Framgång ska vara oberoende av pengar och status. Det du jobbar med ska kännas meningsfullt för dig.

 

Foto på Leila Ali Elmi: pressbild Miljöpartiet
Foto på Rihab Garci: privat

Texten publicerades för första gången i tidningen Shoo 2021

Sania Tariq
Sania Tariq
Qamar Talballa
Qamar Talballa

Relaterade produktioner

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”

INTERVJU. För fyra månader sedan anlände den tyske utbytesstudenten Jonathan till Stockholm. Under sin tid i landet har han hunnit konstatera att Pressbyrån och kanelbullar är det bästa med Sverige medan “Plattan” i centrala Stockholm det absolut värsta.

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig

REPORTAGE. Coronapandemin och kriget i Europa har påverkat och fortsätter att påverka många unga, både emotionellt, socialt och ekonomiskt. Unga korrespondenten Dejana i Malmö intervjuar ungdomar och en psykolog om hur man hanterar sin oro över saker som inte går att påverka.

Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”

KRÖNIKA. Det som idag känns som ditt fria val är om 20 år din dotters komplex och bara en förlängning av det förtryck som vi kvinnor levt under i tusentals år. När patriarkatet letar sig in under våra skinn har vi bara ett val att göra, skriver unga korrespondenten Caroline Hellström som säger nej till fillers.

Sara Rad: "Det handlar inte om slöjan, det handlar om fritt val"

Radio Totalnormal gästas bland annat av Sara Rad och Arjang, som båda föddes i Iran och nu bor i Sverige. Hur är det att följa revolutionen härifrån med släkt och vänner kvar i Iran? Hur är livet som hbtq-person i Iran? Och vad kan vi alla göra för att stötta kampen? Svaren på det och mycket mer hittar du i avsnittet.

Lunds unga dissar medborgarförslagen

KRÖNIKA. Unga korrespondenten Emilia undersöker fenomenet medborgarförslag och upptäcker att snittåldern på de som skickar in förslag i hennes hemkommun Lund är 65 år. Varför dissas medborgarförslag av unga? Kommuner behöver jobba på ett annat sätt för att ta del av ungas röster, menar Emilia.

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”
Samhälle

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”


INTERVJU. För fyra månader sedan anlände den tyske utbytesstudenten Jonathan till Stockholm. Under sin tid i landet har han hunnit konstatera att Pressbyrån och kanelbullar är det bästa med Sverige
Samhälle
Visa nyheter
Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig
Hälsa

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig


REPORTAGE. Coronapandemin och kriget i Europa har påverkat och fortsätter att påverka många unga, både emotionellt, socialt och ekonomiskt. Unga korrespondenten Dejana i Malmö intervjuar ungdomar och en psykolog om
Hälsa
Visa nyheter
Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”
Hälsa

Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”


KRÖNIKA. Det som idag känns som ditt fria val är om 20 år din dotters komplex och bara en förlängning av det förtryck som vi kvinnor levt under i tusentals
Hälsa
Visa nyheter