Därför förstör hederskultur våra kärleksrelationer
Samhälle

Därför förstör hederskultur våra kärleksrelationer

När jag pratar med unga tjejer som växt upp i en hederskultur är det en sak som oroar mig. Många berättar om att de har svårt att veta vad som är rätt eller fel i ett förhållande, skriver korrespondenten Esma Ganevic.

Att växa upp i en hederskultur kan göra att du inte förstår gränserna i dina egna kärleksförhållanden. En person har sagt att hon känner sig mer älskad när hennes partner vill ha bevis på vem hon umgås med, eller bestämma vilka kläder hon har på sig. Hon tror att det är ett tecken på att han är avundsjuk, vilket betyder att han älskar henne. Många berättar även att de ofta tycker att det är svårt att dra gränser, eller veta när gränserna ska dras. 

En tjej som lever med en familj som kontrollerar hennes liv får ofta höra att den kontrollen handlar om “oro” och “kärlek”. Det gör det svårare för henne att skilja på vad som är kontroll och kärlek i relationer utanför familjen. 

Hederskulturens normer gör att relationer, sex och killar är tabubelagt. Det är inget man får ha, eller prata om. Skulle den unga kvinnan vända sig till sin familj och berätta att hon blivit utsatt i en situation där en kille är inblandad, så kan hon råka ut för både hot, våld och förtryck. Relationer utanför äktenskapet hör inte hemma i hederskulturen. Man ska inte ha något med killar att göra. 

Flickor från familjer med en hederskultur har ofta ingen att prata med om saker de undrar över gällande sitt egna liv, främst relationsproblem. Om en tjej inte kan ha familjen som en trygg bas som hon alltid kan vända sig till, så gör det att hon får ta mer skit än hon borde, eftersom hon inte får någon vägledning. 

Det gäller både relationen inom äktenskapet och relationer med andra människor. Beteendet från familjen kan leda till att tjejen faktiskt tror att de är oroliga och inte vill att hon ska bli sårad eller råka illa ut. Detta i sin tur leder till att hon senare kan få svårt att skilja vad som är på förtryck och kontroll, och vad som är kärlek i sitt äktenskap eller sin relation. 

Hennes partner kan säga att han misshandlar henne eftersom att han är avundsjuk och vill ha henne för sig själv. Detta kan få henne att tro att våldet är ett tecken på kärlek och att han älskar henne, när han bara använder det som en ursäkt för att förtrycka och kontrollera. 

Eftersom tjejen är uppväxt med samma beteende från sin familj, så kan det vara svårt för henne att se skillnaden. Svårt att förstå att det inte handlar om kärlek, utan om kontroll och förtryck. Om tjejen skulle våga berätta för sin familj vid något tillfälle, så är även problemet i sig tabubelagt. Man pratar inte om problem överhuvudtaget, varken problem i äktenskapet, problem med sina barn eller i skolan. Man ska låtsas som att livet alltid är bra och bekymmersfritt. Oavsett vad som händer så klagar man inte utan man tar problemen som de kommer, eftersom att det är svagt att visa känslor. Du förväntas alltid att vara stark och klara dig själv. 

En tjej som är uppväxt i en familj som har en hederskultur kan så klart drabbas av det på många olika sätt. Dels kan hon bli psykiskt misshandlad genom hot och kränkande ord om hon bryter “hederskoden”. Men hon kan även bli fysiskt misshandlad. Kontrollerad genom att hennes frihet begränsas, och det kan exempelvis handla om att hon inte får umgås med vissa personer, ha på sig vad hon vill eller vara ute och befinna sig på en vissa platser. I de flesta fallen använder sig familjen av ursäkten att de är oroliga och bryr sig om henne. De kan säga att de hotat och slagit henne när hon träffat en kille i smyg, eftersom att de är rädda om henne. När det egentligen handlar om att bevara hedern och att det inte ska spridas ett rykte om hela familjen. 

När många unga tjejer som växer upp i en hederskultur inte har en trygg bas att komma hem till, är det extra viktigt att samhället försöker nå ut till dem. Det kan göras genom utbildning och att sprida kunskap om relationer, psykisk ohälsa och psykisk misshandel. Det är viktigt att vi pratar mer om problemet i skolan, då det är där unga tillbringar mycket av sin tid. Det kanske kan kännas som tidskrävande, svårt och framförallt obekvämt att prata om, men det är så många som inte får den hjälpen och pratstunden hemma som är så självklar för många andra. Sprid kunskap både i förebyggande och hjälpande syfte. 

Våra unga som just nu växer upp i en hederskultur ska våga stå upp för sig själva och skilja på vad som är genuin oro och kärlek, och vad som faktiskt är psykiskt våld. Den kunskapen får de inte hemifrån. Så den måste samhället ge.

Esma Ganevic korrespondent Sveriges röster
Foto: Wikimedia commons

——————————————————————-

OM HEDERSKULTUR 
  • Vad betyder begreppet hederskultur? 
    I dag finns flera definitioner av begreppet. Dock kan hederskultur beskrivas som en familjeideologi där framförallt kvinnans sexualitet styr familjens rykte och ära. Författaren Theodor Kallifatides menar att ordet heder kopplas till mannen medan ordet skam kopplas till kvinnan.
  • Var kommer hederskulturen ifrån? 
    Hederskulturens ursprungliga syfte är att bevara ordningen i ett samhälle, och den finns utspridd i många olika kulturer och olika delar av världen. I en del länder där den existerar är hederskulturen väldigt stark och dominant, i andra svagare. 
  • Bra att känna till:
    Familjerelaterat våld och hedersrelaterat våld är två skilda saker. Hedersrelaterat våld utförs oftast av flera personer inom familjen och släkten. Familjerelaterat våld och förtryck sker inom familjen och det är oftast bara en person som utför handlingarna.
——————————————————————-
VAD GÖR JAG OM JAG ÄR UTSATT?
Här har Länsstyrelsen Östergötland samlat sina bästa tips på var du kan vända dig om du är utsatt eller riskerar att utsättas. De jobbar på uppdrag av regeringen med att motverka och förebygga hedersförtryck över hela landet. 
Esma Ganevic
Esma Ganevic

Relaterade produktioner

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”

INTERVJU. För fyra månader sedan anlände den tyske utbytesstudenten Jonathan till Stockholm. Under sin tid i landet har han hunnit konstatera att Pressbyrån och kanelbullar är det bästa med Sverige medan “Plattan” i centrala Stockholm det absolut värsta.

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig

REPORTAGE. Coronapandemin och kriget i Europa har påverkat och fortsätter att påverka många unga, både emotionellt, socialt och ekonomiskt. Unga korrespondenten Dejana i Malmö intervjuar ungdomar och en psykolog om hur man hanterar sin oro över saker som inte går att påverka.

Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”

KRÖNIKA. Det som idag känns som ditt fria val är om 20 år din dotters komplex och bara en förlängning av det förtryck som vi kvinnor levt under i tusentals år. När patriarkatet letar sig in under våra skinn har vi bara ett val att göra, skriver unga korrespondenten Caroline Hellström som säger nej till fillers.

Sara Rad: "Det handlar inte om slöjan, det handlar om fritt val"

Radio Totalnormal gästas bland annat av Sara Rad och Arjang, som båda föddes i Iran och nu bor i Sverige. Hur är det att följa revolutionen härifrån med släkt och vänner kvar i Iran? Hur är livet som hbtq-person i Iran? Och vad kan vi alla göra för att stötta kampen? Svaren på det och mycket mer hittar du i avsnittet.

Lunds unga dissar medborgarförslagen

KRÖNIKA. Unga korrespondenten Emilia undersöker fenomenet medborgarförslag och upptäcker att snittåldern på de som skickar in förslag i hennes hemkommun Lund är 65 år. Varför dissas medborgarförslag av unga? Kommuner behöver jobba på ett annat sätt för att ta del av ungas röster, menar Emilia.

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”
Samhälle

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”


INTERVJU. För fyra månader sedan anlände den tyske utbytesstudenten Jonathan till Stockholm. Under sin tid i landet har han hunnit konstatera att Pressbyrån och kanelbullar är det bästa med Sverige
Samhälle
Visa nyheter
Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig
Hälsa

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig


REPORTAGE. Coronapandemin och kriget i Europa har påverkat och fortsätter att påverka många unga, både emotionellt, socialt och ekonomiskt. Unga korrespondenten Dejana i Malmö intervjuar ungdomar och en psykolog om
Hälsa
Visa nyheter
Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”
Hälsa

Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”


KRÖNIKA. Det som idag känns som ditt fria val är om 20 år din dotters komplex och bara en förlängning av det förtryck som vi kvinnor levt under i tusentals
Hälsa
Visa nyheter