Kroppsaktivisten Kajjan: “Skönhetsindustrin vill att vi ska vara så missnöjda som möjligt”
Hälsa

Kroppsaktivisten Kajjan: “Skönhetsindustrin vill att vi ska vara så missnöjda som möjligt”

Botox, fillers, implantat och silikon möts vi ungdomar ofta av genom reklam, sociala medier och människor vi möter. Skönhets- och plastikoperationer som vi är alltför vana vid att se och höra om. Stora sociala medie-profiler går ut med att de fyller läpparna, förstorar brösten, opererar näsan och delar ut rabattkuponger för skönhetskliniker. Frågan är hur detta påverkar oss unga och vår självbild, samt samhällets redan ouppnåeliga skönhetsnormer. Jag tog kontakt med kroppsaktivisten Karin “Kajjan” Andersson för att höra hennes åsikter och tankar.  

Har du gjort något skönhetsingrepp?
– Jag har inte genomgått någon skönhetsoperation. Däremot så har jag tagit bort födelsemärken och gjort en del andra saker som påverkat mitt utseende: fixat naglarna, tatuerat mig, gjort microblading och gått till frisören.

Vad är dina åsikter om skönhetsoperationer och ingrepp?
– Jag tror att man måste se på skönhetsoperationer ur två olika perspektiv. Dels det individuella, där man pratar om personerna som opererar sig, och dels det strukturella perspektivet. Det sistnämnda handlar om hur vi som samhälle påverkas av att upprätthålla vissa typer av ideal när det kommer till utseende. Jag är kritisk till skönhetsoperationer ur ett strukturellt perspektiv, men skulle aldrig kritisera en enskild person för att hen har opererat sig.

 

“Skönhetsindustrin vill att vi ska vara så missnöjda som möjligt, för då är vi mer benägna att spendera pengar på dess lösningar”

 

Hur tror du skönhetsoperationer påverkar unga?
– Det jag tror påverkar unga är skönhetsidealen. Skönhetsoperationer är en del av dem, men det finns andra delar också. Smalhetsnormen är en annan stor del till exempel. Det skönhetsidealen gör är att de fungerar som en ouppnåelig målbild. Det är det som alla ska vilja sträva efter, med det lilla problemet att det är ett omöjligt ideal. Skönhetsindustrin vill att det här idealet ska vara onåbart, för då kan de – under vår jakt på idealet – låtsas ”hjälpa” oss med olika lösningar. Skönhetsindustrin vill att vi ska vara så missnöjda som möjligt, för då är vi mer benägna att spendera pengar på dess ”lösningar”. Det kan vara smink och dieter och kläder, men det är inte sällan också operationer och ingrepp. De får oss att fortsätta tro att det är rimligt att jaga de här skönhetsidealen och att vi kan och bör nå dem, bara vi lägger ut tillräckligt mycket pengar. Det är ungefär raka motsatsen till det jag jobbar med helt enkelt, vilket är kroppsacceptans.

Har skönhetsnormer påverkat din syn på dig själv?
– Skönhetsnormer påverkar precis allas sätt att se på sig själva. Det går liksom inte att inte jämföra sig med ett ideal som trycks i ditt ansikte hela tiden. För i den jämförelsen förlorar vi alltid. Men ja, skönhetsnormer har präglat min relation till min kropp ända upp i vuxen ålder när jag upptäckte kroppspositivismen. Då började jag jobba för att sluta fred med min kropp istället för att jaga ideal och hata mig själv.

Tror du att ditt utseende påverkar hur folk bemöter dig?
– Ja, i både positiv och negativ bemärkelse. Jag är en vit, normfungerande ciskvinna och det gör att jag generellt sett bemöts bättre än många andra. Men jag är också tjock, och tjocka personer förtrycks i vårt samhälle där vi har ett utpräglat fettförakt. Det gör att jag i en hel del situationer till exempel blir bemött som någon som antingen har dålig hälsa eller som inte bryr sig om sin hälsa. Som någon som är lat och oönskad helt enkelt. Men det är verkligheten för alla tjocka, och framför allt för oss som inte är cismän.

Vi kommer inte bli av med skönhetsnormerna för att vi slutar operera oss och slutar med verkningslös bantning liksom. Men vi kommer att minska idealens kraft genom att praktisera och lära ut kroppsacceptans.

Texten publicerades för första gången i tidningen Shoo 2020

Robin Tjergefors
Robin Tjergefors

Relaterade produktioner

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig

REPORTAGE. Coronapandemin och kriget i Europa har påverkat och fortsätter att påverka många unga, både emotionellt, socialt och ekonomiskt. Unga korrespondenten Dejana i Malmö intervjuar ungdomar och en psykolog om hur man hanterar sin oro över saker som inte går att påverka.

Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”

KRÖNIKA. Det som idag känns som ditt fria val är om 20 år din dotters komplex och bara en förlängning av det förtryck som vi kvinnor levt under i tusentals år. När patriarkatet letar sig in under våra skinn har vi bara ett val att göra, skriver unga korrespondenten Caroline Hellström som säger nej till fillers.

Sara Rad: "Det handlar inte om slöjan, det handlar om fritt val"

Radio Totalnormal gästas bland annat av Sara Rad och Arjang, som båda föddes i Iran och nu bor i Sverige. Hur är det att följa revolutionen härifrån med släkt och vänner kvar i Iran? Hur är livet som hbtq-person i Iran? Och vad kan vi alla göra för att stötta kampen? Svaren på det och mycket mer hittar du i avsnittet.

Ja, vi gråter också, men inte med er

KRÖNIKA. Den 19 november är det Internationella mansdagen. Ofta pratar man om det kan vara svårt för killar att prata om sina känslor och att gråta. Men stämmer det att det är så? Vilgot Ahlborg berättar om när han grät sist och varför han inte gör det med alla.

Hur kan någon utan livmoder förbjuda abort?

KRÖNIKA. På midsommarafton 2022 kom Högsta domstolen i USA med beskedet att de har valt att upphöra Roe vs Wade-lagen, som har hindrat delstaterna från att kunna införa totalt abortförbud sedan 1973. Tone Viklander och Hilina Mesele Firdu skriver om rätten att bestämma över sig egen kropp.

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”
Samhälle

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”


INTERVJU. För fyra månader sedan anlände den tyske utbytesstudenten Jonathan till Stockholm. Under sin tid i landet har han hunnit konstatera att Pressbyrån och kanelbullar är det bästa med Sverige
Samhälle
Visa nyheter
Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig
Hälsa

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig


REPORTAGE. Coronapandemin och kriget i Europa har påverkat och fortsätter att påverka många unga, både emotionellt, socialt och ekonomiskt. Unga korrespondenten Dejana i Malmö intervjuar ungdomar och en psykolog om
Hälsa
Visa nyheter
Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”
Hälsa

Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”


KRÖNIKA. Det som idag känns som ditt fria val är om 20 år din dotters komplex och bara en förlängning av det förtryck som vi kvinnor levt under i tusentals
Hälsa
Visa nyheter