Kungen firar 50 år på tronen - vad tycker ungdomarna?
Samhälle

Kungen firar 50 år på tronen - vad tycker ungdomarna?

INTERVJU. Kungahuset är något många tar för givet i Sverige. Trots det är många unga emot monarkin som statsskick. Noam Bertling har intervjuat Freyja och Vendela, som har olika åsikter i frågan.

Den 15 september 2023 firar det svenska kungahuset kungens 50-åriga tronsittande. Enligt opinionsundersökningar blir det för majoriteten av svenskarna, framförallt de äldre, ett populärt jubileum. Samtidigt har kungahuset sakta men säkert tappat stöd bland befolkningen genom åren, inte minst bland unga.

En av de unga som saknar förtroende för kungahuset är Freyja Ardenheim:

– Det lyxlivet de lever, med de skattepengar de tar från oss, förstör för oss andra.

Freyja är 21 år gammal och studerar till barnskötare vid Göteborgs universitet. Enligt hennes vänner har hon varit republikan sedan nappflaskan – ett ställningstagande hon själv kan skriva under.

– Jag har väl egentligen alltid tyckt att monarkin ska avskaffas. De lever ett lyxliv på vår bekostnad. Det enda man hör om i media är hur bra de har det. Dessutom så är alla deras flyg över hela världen dåliga för klimatet.

Enligt henne bidrar inte kungen tillräckligt och det arbete han ska utföra får inte heller godkänt betyg.

– Jag tycker att kungen kan verka obildad ibland. För min del hade han gärna vid sina statsbesök tagit större del av olika länders kulturer, lärt sig mer om omvärlden. Sverige borde inte heller ha en kung som representant – om någon borde det vara en statsminister eller president.

Freyja menar även att kungen kan framstå som en oseriös representant för Sverige, med tanke på hur han framställer sig själv i media och diverse kontroverser. Enligt henne är det bäst om Sverige slipper ett kungahus.

Minskat stöd

Kungahusets stöd minskar också sakta, sakta. Det senaste decenniet har det rört sig om en eller två enstaka procent minskat förtroende för kungahuset bland ungdomar, likaså hur en ställer sig till att avskaffa monarkin. I en större historisk kontext är det dock en tydlig nedgång. Men de senaste 10 åren är det egentligen en relativt stabil siffra, som även sakta, sakta gått upp med någon procent. Idag är den största skillnaden mellan äldre och yngre att 63 procent av 65-plussarna är för att behålla monarkin, medan bara 44 procent av 16-29 åringarna vill behålla monarkin. Samma sorts fördelning gäller det generella förtroendet för kungahuset, om än saknar kungen ännu mer förtroende av dagens ungdomar.

 

”Jag tycker det är en bra modell”

 

Trots att mindre än hälften av dagens ungdomar vill behålla monarkin, så finns det ingen högljudd majoritet som vill avskaffa monarkin. Enligt Göteborgs Universitets statistik från 2021 så vill 44 procent behålla och 20 procent avskaffa, samtidigt som 35 procent inte bryr sig. Det är dock inga självklart tydliga läger av åsikter, och en av de som doppar tårna i de olika åsikterna är samhällsplaneringsstudenten Vendela van den Brink, 21 år, Lund:

– Jag är lite mellanmjölk i frågan om monarkin ska avskaffas eller inte. I mitt dagliga liv påverkas jag inte så mycket, men när man börjar prata om det så märker man att man har en massa åsikter helt plötsligt! Jag tycker det är en bra modell vi har. Ganska mycket av pengarna går ju till funktionen att kulturhistoriskt uppehålla kungahuset, vilket är viktigt. Samtidigt så vet man ju liksom inte så mycket av vad bra dom gör, men man vet att dom ändå gör något viktigt.

Vad är kungens uppdrag?

I ett land där principer om yttrandefrihet, jämlikhet, åsiktsfrihet och resterande viktiga demokratiska grundbultar, framstår den svenska monarkin som kanske den äldsta levande anakronismen någonsin. Historiskt förknippas inte kungar som de mest demokratiskt lagda individerna, men samtidens konung har inte riktigt samma politiska svängrum som för några hundra år sedan. Men än idag har han vissa politiska uppdrag, framförallt som utrikesnämndens ordförande, men utöver detta är hans arbete tämligen demokratiskt och tar form genom att representera landet utomlands, leda möten vid regeringsbyte samt ha på sig roliga hattar och mössor i media. Uppgifter som dock inte är alldeles självklara.

– Just nu har jag ingen riktig koll på hans inflytande, det hade jag gärna vetat mer om. Det kanske är ett problem, att man vet så lite om hans jobb. Det blir lite av ett historiskt minne som bara tuffar på, utan att man ens funderar på om han bör finnas, menar Vendela.
Både Vendela och Freyja är ense om att en vet alldeles för lite om vad monarkin faktiskt gör. De är även överens om att “debatten” kring ett avskaffande av monarkin är helt död. En ökad insyn i deras arbete hade varit en välkommen förändring, av samma skäl, men med olika utgångar:

– Man kanske inte borde se kungen överallt. Det blir lätt påtryckande. Jag vill inte att kungahuset ska uttrycka sig politiskt, det blir lite av en påverkanskampanj då. Samtidigt vill jag att man bör veta mer om dem, för att kunna ta upp diskussionen om monarkin med riktig fakta, istället för att man ger sig in utan att kunna något. Även om debatten inte leder någonstans så är det fortfarande viktigt att vi har den. Jag tror dock att de flesta tycker att de är trevliga att ha, men kanske är det på tiden att vi utvärderar dem, säger Vendela.

 

”Victoria känns mer pålitlig”

 

– Jag vill att deras politiska åsikter kommer fram, det är nog bra att veta, men också vad dom faktiskt gör, hur mycket välgörenhet jämfört med lyxliv som de ägnar sig åt. Jag tror att folk, framförallt åt vänster, hade blivit upprörda. Jag vet inte hur vi ska ta debatten för att avskaffa monarkin, men det är en fight som är värd att ta, tycker Freyja.

Istället för att tydligt backa kungen, så uttrycker Vendela istället ett tydligare stöd för kronprinsessan Victoria och hennes stiftelser. Även Freyja, trots skilda åsikter om ett avskaffande, framhäver att kronprinsessan har en viktig funktion:

– Victoria känns mer pålitlig. Hon känns mer bildad och smart, och hennes välgörenhet är väldigt viktig.

Källor: SOM-institutet, Göteborgs Universitet

Foto från kungens studentfirande 1966, sju år innan trontillträdet: Pressens bild/SCANPIX 

Noam Bertling
Noam Bertling
Så fann Nora Khalil sin röst
Kultur

Så fann Nora Khalil sin röst


INTERVJU. Botkyrkaförfattaren Nora Khalil gör succé Sverige över med sina böcker och föreläsningar. Minna Lövkvist och Tindra Lenngren träffar Nora för att få veta hur hon fann sin röst. Texten publicerades
Kultur
Visa nyheter
Ska könet få avgöra en människas liv?
Samhälle

Ska könet få avgöra en människas liv?


KRÖNIKA. Vad är jämställdhet och hur långt har vi egentligen kommit? Problemen med jämställdhet finns ju i alla åldrar och kulturer och därför måste vi tillsammans lösa dem, skriver Hallelujah
Samhälle
Visa nyheter
Arbetsliv

"Var realistisk", säger de


KRÖNIKA. Föräldrar har ofta stor makt över sina barns framtid. Men ibland inser de inte hur stor påverkan de har. Hur många drömmar de kan förstöra med bara några ord.
Arbetsliv
Visa nyheter