“Man ska känna att det finns ett liv i Nälden också”
Samhälle

“Man ska känna att det finns ett liv i Nälden också”

Allt fler människor väljer att flytta till byn Nälden, 3 mil utanför Östersund. Norma Bergström är en av de personer som ser till att även de nyinflyttade ungdomarna ska trivas. Nyligen öppnade hon en fritidsgård för byns alla ungdomar. "Alla förtjänar en värdig fritid", säger Norma. 

När jag en kväll besöker den nya fritidsgården i Nälden möts jag av ett hemtrevligt brus av studsande pingisbollar och fnitter. Längst in i lokalen sitter ett stort gäng i soffan, någon spelar tv-spel, men de flesta hänger bara. De pratar om vad som hände i helgen och skrattar åt vad de skrev på matteprovet igår. Norma Bergström, som är ytterst ansvarig för fritidsgården, visar mig runt och presenterar mig för ungdomarna.

De senaste åren har inflyttningen till byn varit stor och idag bor ungefär 1500 personer i Nälden. Norma berättar att fabrikerna i området utvecklas och att ett företag precis börjat odla sallad bara fem kilometer från fritidsgården. Hon berättar stolt om padelhallen som precis öppnat och att de har tre restauranger i närområdet. 

– Men även ungdomarna måste ha en plats att gå till, säger hon. 

Sommaren 2021 ringde en kvinna som jobbar med utveckling av Krokoms kommun och ville att Norma skulle sitta med i en samrådsgrupp för Näldens framtid. Svaret var utan tvekan ja. Hon är uppväxt i Nälden och har under hela sin tonårstid varit engagerad i frågor som rör hennes by. 20-åringen har engagerat sig i allt ifrån ungdomskulturrådet i kommunen (i hela åtta år) till att ha varit elevrådsordförande på grundskolan Änge och nu som styrelseledamot i Näldens byalag och framtidssamrådet för byn. Allt detta samtidigt som hon också jobbar heltid som lärarvikarie på en skola i byn. Förra året fick hon dessutom ta emot Krokoms kommuns utvecklingsstipendium för sitt gedigna arbete för byns unga. “Alla byar skulle ha en Norma!” avslutas motiveringen.

Efter första mötet med Näldens framtidssamråd drog hon ihop en träff på byns lokala lunchrestaurang och bjöd in de unga i byn. Hon frågade vad som saknades i deras hemort och de var alla överens. 

– Varenda en ville ha en fritidsgård. Så då fick vi ordna det.

Norma krokade arm med några av byns eldsjälar och påbörjade arbetet för en fritidsgård i Nälden. Hon berättar tacksamt om hur Malin Hestner och Agnes Jörgensen från byns bygdegård erbjöd sin lokal och hur dessa på sin fritid rustat upp lokalen till det den är idag.  

Norma berättar att när hon gick i skolan lämnade de unga Nälden så fort chansen fanns, eftersom det inte fanns något att göra i byn. En annan fritidsledare fyller i och berättar att många unga ofta åkte in till Östersund för att döda tid och då lätt kunde hamna i dåliga umgängen. 

– Byn måste hålla takten med inflyttningen. Det måste vara fortsatt attraktivt att flytta hit, för både vuxna och barn. Man ska känna att det finns ett liv i Nälden också, säger Norma när vi pratar om målsättningen med fritidsgården. 

“Innan låg jag bara hemma och sov efter skolan.”

Resultatet har varit helt över förväntan. Ungdomar i olika åldrar, från olika gäng och byar runt Nälden hänger nu alla i det stora gula huset mitt i byn. Två kvällar i veckan håller de öppet och responsen från de som kommer dit varje vecka har varit fin. 

15-åriga Ida berättar att hon är på fritidsgården så fort det är öppet.

– Innan låg jag bara hemma och sov efter skolan, sen var det middag och sen la man sig och sov igen, berättar hon. 

Det är tydligt hur tacksamma ungdomarna är för det här nya sättet att umgås och mot Norma som de alla verkar ha en väldigt fin relation med. Norma berättar vidare att det inte finns några specifika regler att förhålla sig till på fritidsgården. Det är istället ungdomarna som får bestämma, eftersom det ju är deras plats. 

– Det ska vara en 100 procent trygg plats att komma till, säger hon.

Än finns det mycket kvar att fixa och spara ihop pengar till, menar Norma, men ungdomarna kontrar med att de bara är glada över att slippa stå ute och frysa. 

– Så länge vi har en plats att hänga på, så behövs inte en massa saker eller aktiviteter, säger Ida. 

– Det är den finaste fritidsgården jag har sett, berättar Svea som också spenderar mycket tid i lokalen. 

Norma berättar att hon trots det, efter varje kväll på fritidsgården, lägger tv-spelet i ryggsäcken och släpar med det hem för att under natten kunna ladda ner nya spel till ungdomarna.  

I byns egen facebookgrupp överöses Norma med peppande ord, beröm och utsträckta händer. Byns invånare har erbjudit sig att hjälpa till med allt från bakning till nya fotbollar. Det är tydligt att fritidsgården varit efterlängtad av såväl unga som gamla. 

Om fem år hoppas Norma att kommunen har satsat ännu mer på fritidsgården och att den är bättre än någonsin. 


Normas 3 bästa tips på hur du som ung kan göra skillnad på din ort:

  1. Avgränsa dig! Hur mycket du än vill så kan man inte förändra allt på en gång. Hitta det du brinner för och låt det bli en start. 
  2. Hitta likasinnade! Nätverka och hitta de som har liknande visioner. Du behöver inte göra allt själv. Ibland kan det räcka med att bara veta att man har någon som hejar på en. 
  3. Bestäm dig. Någon måste skapa den här förändringen, bestäm dig för att det är du. “…och ge dig fan på det”.
Caroline Hellström
Caroline Hellström

Relaterade produktioner

Unga i Malmö om skolskjutningen som förändrade allt

Den 21 mars mördas två lärare av en elev på Latinskolan i Malmö. Fler våldsdåd har drabbat skolor i Skåne under året. Hur mår Malmös unga nu? Kan vi förhindra att det händer igen? Riley Schultz diskuterar skolvåld med Isak, Tala och Therese. Klippning: Emanuel Silva och Julia Ammouri.

Unga korrespondenten Faiaz: “Min pappa blev mördad av talibanerna”

I en personlig text berättar Unga korrespondenten Faiaz om sin uppväxt i norra Afghanistan, hur pappan blev mördad av talibanerna, hur hans talstörning plågade honom mer än hungern och om den starka kärleken till mamman som ensam uppfostrade åtta barn.

Elever kämpar mot negativa föreställningar

I en serie på två delar har vår unga korrespondent Astrid undersökt hur skolor och dess elever påverkas om deras ort ofta förknippas med sociala problem och kriminalitet. I andra delen möter du en forskare som vet allt om ämnet. 

“Även i det finaste äppelträdet finns ruttna äpplen och då fokuserar folk bara på det”

I en serie på två delar har vår unga korrespondent Astrid undersökt hur skolor och dess elever påverkas om deras ort ofta förknippas med sociala problem och kriminalitet. I första delen möter du några niondeklassare på Fittjaskolan.

”När vi var små hade vi ingen att identifiera oss med”

Agnes Tengstrand och Alex Stenlund Häll driver HBTQ-podcasten “Vår queera historia”. Under West Pride i Göteborg höll de för första gången någonsin en livepodd.

Unga i Malmö om skolskjutningen som förändrade allt
Samhälle

Unga i Malmö om skolskjutningen som förändrade allt


Den 21 mars mördas två lärare av en elev på Latinskolan i Malmö. Fler våldsdåd har drabbat skolor i Skåne under året. Hur mår Malmös unga nu? Kan vi förhindra
Samhälle
Visa nyheter
Unga korrespondenten Faiaz: “Min pappa blev mördad av talibanerna”
Kultur

Unga korrespondenten Faiaz: “Min pappa blev mördad av talibanerna”


I en personlig text berättar Unga korrespondenten Faiaz om sin uppväxt i norra Afghanistan, hur pappan blev mördad av talibanerna, hur hans talstörning plågade honom mer än hungern och om
Kultur
Visa nyheter
Elever kämpar mot negativa föreställningar
Utbildning

Elever kämpar mot negativa föreställningar


I en serie på två delar har vår unga korrespondent Astrid undersökt hur skolor och dess elever påverkas om deras ort ofta förknippas med sociala problem och kriminalitet. I andra delen möter
Utbildning
Visa nyheter