Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig
Hälsa

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig

REPORTAGE. Coronapandemin och kriget i Europa har påverkat och fortsätter att påverka många unga, både emotionellt, socialt och ekonomiskt. Unga korrespondenten Dejana i Malmö intervjuar ungdomar och en psykolog om hur man hanterar sin oro över saker som inte går att påverka.

Det är en molnig förmiddag i november. Malmö central kryllar av pendlare och stressade skolelever stiger på bussarna. Ur buss 4 kliver 19-åriga Emilia Assarson av, medan hon knyter ihop sin svarta kappa och ryser till. På vägen till caféet frågar jag henne om hon följer nyheterna kring invasionen i Ukraina.

– Jag använder mig av nyheterna på tv för att få information om invasionen, men om det är någon nyhetsrapport som jag missat använder jag mig av nätet istället och läser på till exempel Aftonbladet eller Expressen. Det är viktigt för mig att vara källkritisk, därför använder jag mig av etablerade nyhetssidor, berättar Emilia.

På cafémenyn läser vi om nya juldrycken “tomtelatte” och i bakgrunden spelas “All i want for christmas is you”. Emilia tar sin Crème brûlée-latte och pekar på de bruna sofforna i mitten av caféet. Alla andra platser är upptagna. Vi sätter oss ner i soffan och pratar om hennes tankar och känslor kring kriget som pågår i Europa.

– Just nu känner jag mig oroad över om Sverige är i fara. En av de frågor som jag går runt och tänker på är “Hur kan jag skydda mig på bästa sätt och var kan jag ta vägen?” säger hon uppjagat.

Hon tittar fundersamt upp och är tyst i en stund, varpå hon stryker bort sitt svarta hår från kinden. Ju längre tid invasionen pågår, desto mer tankar uppstår om när livet kommer att bli normalt igen, konstaterar hon. Frågan om “ett tredje världskrig” vill hon knappt tänka på. Hon tar ett djupt andetag, andas ut häftigt och fortsätter:

– Corona-pandemin begränsade oss och vi träffade inte människor så ofta. Nu med invasionen tänker jag på de ungdomar som ska, eller redan har, flyttat hemifrån. De ska börja försörja sig själva med sina egna löner. I dagsläget är det helt omöjligt på grund av inflationen tänker jag. Jag tror att vår generation är less på krig och vill att det ska vara över, avslutar Emilia.

“Inget jobb plus höga priser är lika med en svår vardag”

Utanför Rosengårds Centrum är nästan alla parkeringsplatser fyllda. Folk står i kö och väntar på sina donuts vid Jafaris vagn. Någon hojtar på ett av alla språk som talas i området och några personer ställer sig under taket till centrum för att skydda sig mot det ösande regnet. Här träffar jag 19-åriga Asia Abdul Rahim. Vi sätter oss i en grå Nissan Qashqai och jag frågar hur hennes tankar går kring invasionen i Ukraina, men vi kommer också in på hur pandemin påverkat henne.

– Jag spenderar ingen tid med att kolla på nyheter, det är inte min grej liksom. Den information som jag har nu kommer ifrån TikTok. Jag vet såklart att det är inte jättepålitligt…, säger Asia och skrattar.
På radion spelas en låt från 80-talet och hon böjer sig fram för att sänka musiken. Därefter höjer hon värmen och knäpper ihop sin svarta dunjacka. Med allvar påpekar hon att nyheter om krig inte är något nytt för henne:

– Samma sak inträffar i våra hemländer hela tiden, som till exempel i Syrien, Irak eller Afghanistan, där jag kommer ifrån. Jag har alltid upplevt att det har varit ett krig mellan olika länder.

Asia berättar att hon ändå kände sig chockad när invasionen startade, eftersom hon inte kunde tänka sig att ett krig skulle utspelas i Europa.

– Jag kände även lite rädsla, eftersom Ryssland är ett stort land och jag oroade mig lite för hur Sverige skulle påverkas då.

Asia fixar till sin puderrosa sjal och tittar ut genom fönsterrutan. På backspegeln hänger en salviagrön amulett med texten “Allah, profeten” på arabiska. Asia påpekar att de höga priserna som uppstått till följd av kriget gör det svårt ekonomiskt, särskilt om man inte har ett jobb.

– Inget jobb plus höga priser är lika med en svår vardag, konstaterar hon med en trötthet i rösten.

– Dessutom ses man inte lika ofta för att man inte har pengar. Det blir liksom “Kan vi ses lite längre fram när jag har pengar?”. Det är jättesvårt, eftersom många inte har möjlighet att lägga extra pengar på att ha roligt nuförtiden. Det finns inte på kartan, säger hon.

“Det är ett fruktansvärt krig, men det får inte kontrollera vår vardag.”

Asia menar också att hon blivit berövad på en riktig gymnasie-upplevelse på grund av coronapandemin och distansundervisningen, något som hon inte är ensam om.

– Vi har inte fått den här normala upplevelsen av gymnasiet och det kommer att följa med oss för resten av livet. Vi var inte på plats ordentligt under tre år och fick inte lära känna vår klass som vi egentligen skulle. Sista året kunde vi träffas och det var då vi alla började lära känna varandra, vilket är sorgligt, avslutar hon och skrattar torrt.

Både Emilia och Asia har liknande strategier för hur de ska slippa tänka på negativa saker i världen, som de själva inte kan påverka. Emilia berättar att det bästa sättet är att inte låta kriget begränsa oss mer än vad det redan gör.

– Jag kan ju inte gå runt och tänka “nej, jag ska inte gå ut idag för att en rysk trupp kan komma och skjuta mig”. Det är ett fruktansvärt krig, men det får inte kontrollera vår vardag. Vi måste vända oss till positiva saker och fokusera på nuet. Det handlar om att ta en dag i taget och hitta sin egen lycka och glädje för att komma på andra tankar.

Asia är inne på samma spår:

– Jag brukar alltid säga “var tacksam för det du har”. Det finns människor som har förlorat sina familjemedlemmar, tänk dig hur dom känner. Nu när jag har hela min familj framför mina ögon försöker jag spendera så mycket tid med dem som möjligt. Jag vill inte heller ångra det senare. Det kan hända att Sverige blir inblandat i kriget, man vet aldrig.

Psykolog: “Ungas framtidsdrömmar begränsas”

Hanna Thermaenius som är psykolog på Rädda Barnen påpekar att pandemin och rapporteringen om invasionen i Ukraina kan ha haft en negativ effekt på ungas psykiska hälsa, men att det ännu inte finns några färdiga studier.

– Det vi vet nu är att både pandemin och invasionen har slagit hårt mot barn och unga som redan har det tufft. Initialt finns det en stor oro bland dem som har erfarenhet av krig och flykt. Invasionen triggar oro och tankar som t.ex. “Vad händer nu?” och “Vad kommer hända med oss?”. Dessutom påverkar det ännu mer dem i ekonomisk utsatthet, säger Hanna över telefon.

Hon tillägger även att ungas oro förstärks av det som rapporteras i media:

– Vi ser t.ex. att militären rustar på Gotland, vilket kan få oss att känna otrygghet och ställa frågor som “Är Sverige säkert?” eller “Var har vi skyddsrum?”.

Unga som inte ser sina äldre syskon ta studenten, åka på resor, ta körkort eller köpa bil på grund av de omständigheter som råder skapar en framtidsoro, menar Hanna.

– Framtidsdrömmar begränsas där.

Skillnaden mellan hur unga och vuxna påverkas kan man inte se tydligt på individ- eller gruppnivå. Däremot har barn och unga mindre livserfarenhet jämfört med vuxna:

– Covid har ju varit stor del av barns liv och ungas gymnasieupplevelse, vilket ökar påverkan på barn och unga jämfört med vuxna. Dessutom frågar man inte lika mycket som ung, utan fantiserar mer och skapar sina egna versioner av vad som händer i världen, vilket ökar oron, berättar Hanna.

Hanna tipsar om hur man som barn eller ung kan minska sin oro inför saker som händer i omvärlden och som man inte kan kontrollera:

– Våga prata. Antingen med vänner eller en vuxen man känner sig trygg med. Det är viktigt att kunna få ut sin oro, oavsett om det är hemma eller på skolan. Försök även att hitta saker som känns meningsfullt för dig och var rädd om dig under tuffa tider. Kom ihåg att saker kommer att förändras, avslutar Hanna.

Dejana Saric
Dejana Saric

Relaterade produktioner

De sa till mig “bror du är duktig, men ingen i orten blir fotbollsspelare”

KRÖNIKA. Piero Renteria har spelat fotboll hela sitt liv och många gånger fått höra att man bara kan bli proffs om man har pengar och kontakter. Vad behöver förändras för att fler ska få möjligheten att följa sin dröm?

Grattis på födelsedagen! Är du redo för mönstring?

KRÖNIKA. 2017 återinfördes värnplikten i Sverige, vilket innebär att alla 18-åringar som anses lämpliga blir kallade för att göra lumpen. Lissett Palma Neira frågar sig varför allt färre frivilligt anmäler sig och vad det oroliga läget i Europa kan ha att göra med saken.

“A”frican inte “C”frican

KRÖNIKA. Oluchi Anochiam har haft höga förväntningar på sig från sina föräldrar att klara skolan med de bästa betygen. Men om man inte kan leva upp de förväntningar och möter besvikelse kan det leda till stress och oro.

Aftonbladet-journalisten Britt: “Det har varit tufft och lärorikt”

INTERVJU. Under 2022 har några av våra unga korrespondenter haft en mentor på Aftonbladet. Jenny Grahn passade på att intervjua Britt Peruzzi om hur hon hamnade i journalistiken och vad som är viktigt att ha med sig i alla jobb.

Aftonbladet-journalisten Nora: “Jag kan bli ledsen av föraktet mot journalister"

INTERVJU. Under 2022 har våra unga korrespondenter fått möjlighet att ha en mentor på Aftonbladet. Nu när året går mot sitt slut har Faiaz Dowlatzai intervjuat sin mentor Nora Fernstedt om journalistiken och vad man har för ansvar som journalist.

De sa till mig “bror du är duktig, men ingen i orten blir fotbollsspelare”
Sport

De sa till mig “bror du är duktig, men ingen i orten blir fotbollsspelare”


KRÖNIKA. Piero Renteria har spelat fotboll hela sitt liv och många gånger fått höra att man bara kan bli proffs om man har pengar och kontakter. Vad behöver förändras för
Sport
Visa nyheter
Grattis på födelsedagen! Är du redo för mönstring?
Samhälle

Grattis på födelsedagen! Är du redo för mönstring?


KRÖNIKA. 2017 återinfördes värnplikten i Sverige, vilket innebär att alla 18-åringar som anses lämpliga blir kallade för att göra lumpen. Lissett Palma Neira frågar sig varför allt färre frivilligt anmäler
Samhälle
Visa nyheter
“A”frican inte “C”frican
Utbildning

“A”frican inte “C”frican


KRÖNIKA. Oluchi Anochiam har haft höga förväntningar på sig från sina föräldrar att klara skolan med de bästa betygen. Men om man inte kan leva upp de förväntningar och möter
Utbildning
Visa nyheter