Porr motverkar samtyckeskultur bland unga
Hälsa

Porr motverkar samtyckeskultur bland unga

Visionen som samtyckeslagen har är att uppnå en samtyckeskultur, men hur kommer vi dit? Debatten om porrens effekter på unga har vädrats vuxna emellan, det är hög tid för oss unga att ta plats i debatten.

Jag var 10 år, satt på mammas vita överkast med familjedatorn i knät, surfade efter bilder på min största idol och plötsligt poppade fyra enorma, blänkande kvinnobröst upp. Det var som att gå in i ett ljust rum; det tog tid för ögonen att vänja sig vid den överredigerade, läskiga bilden.
Jag hade tur, jag kunde likväl snubblat över pedofili. Men nästa gång en liknande incident inträffade hamnade jag inte i samma chock. Vi i generation Z tillhör försökskaninerna i det sociala experiment som det innebär att ha ett helt universum av porrfilmer i bakfickan, och riskera att ofrivilligt exponeras för dem.

Samtyckeslagen välkomnades den 1 juli 2018 in i vår blåa lagbok med såväl varma som kalla kramar. Målet, att samtycke ska vara en självklarhet, är tydligare än någonsin, men lagen är ett plåster över ett sår som kortsiktigt hanterar konsekvenser av något som är i behov av ett omfattande ingrepp. Ett sår, där tanken på samtycke skavts bort tack vare ungas främsta källa till sexualundervisning; pornografin. I porren är den nya brottsrubriceringen oaktsam våldtäkt norm och ett nej är inte ett nej, snarare kulmen av upphetsning. Såret kräver omvårdnad, genom en reglering av just porren.

Att växa upp tre sekunder till närmsta porrfilm, där dialog och omvårdnad av varandra är ett minne blott, utplånar tanken på att en samtyckeskultur ens kan gro. Enligt Talitas rapport Syns man inte finns man inte – en inblick i den svenska porrindustrin (2019) innehåller 90% av mainstreampornografi fysiska aggressioner, där spannet går från örfilar till gagging och fisting. Anpassningen är en del av vår överlevnadsinstinkt, därför är det naturligt att vi unga anpassar oss just efter den bild av sexuell upphetsning som finns i porren. I en blandad kompott av våld, förnedring, sexuella och verbala aggressioner samt bristfällig kommunikaton lär vi unga oss vad sex innebär.

 

”Om porren ska definiera vad sex är, så har min generation långt kvar att gå för att uppnå en fungerande samtyckeskultur.”

 

När jag var 14 år hörde jag för första gången en bekant skryta om att vederbörande hade fått sin partner att blöda i underlivet för ”Hon var så tajt.” Det var inte sista gången jag fick höra det uttalandet. I ett sammanhang där syftet inte är sexuellt skulle blodet indikera på att något var fel, men så länge det är sexuellt är det ju okej. Eller? Här tydliggörs det vilken skada porren har skapat i våra psyken; blod är lika med upphetsning och en signal att sexet går rätt till.
Om porren ska definiera vad sex är, så har min generation långt kvar att gå för att uppnå en fungerande samtyckeskultur. Kanske finns det en chans att skydda barn födda på 10-talet från porrens skador. För att detta ens ska vara möjligt måste något ske, nu. Enligt min åsikt är det första steget att införa en åldersgräns på 15 år, när man är byxmyndig och även tillåts konsumera filmer på bio med ett mer grafiskt innehåll. Gränsen agerar som ett skydd, där man tvingas verifiera sin ålder genom ett mobilt bank-ID för att ens ha tillgång till porren.

För att vända den skrämmande trend som pågått i decennier krävs en statlig reglering av porrens tillgänglighet för barn, främst genom en åldersgräns. Hur många fler 10-åringar ska påtvingas pornografiska filmer? Hur många fler ska behöva associera sin egen smärta och sitt blod till upphetsning? Kontrollera det sociala experiment vi i generation Z utsätts för. Nu.

Mina Asp Romefors
Mina Asp Romefors

Relaterade produktioner

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig

REPORTAGE. Coronapandemin och kriget i Europa har påverkat och fortsätter att påverka många unga, både emotionellt, socialt och ekonomiskt. Unga korrespondenten Dejana i Malmö intervjuar ungdomar och en psykolog om hur man hanterar sin oro över saker som inte går att påverka.

Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”

KRÖNIKA. Det som idag känns som ditt fria val är om 20 år din dotters komplex och bara en förlängning av det förtryck som vi kvinnor levt under i tusentals år. När patriarkatet letar sig in under våra skinn har vi bara ett val att göra, skriver unga korrespondenten Caroline Hellström som säger nej till fillers.

Sara Rad: "Det handlar inte om slöjan, det handlar om fritt val"

Radio Totalnormal gästas bland annat av Sara Rad och Arjang, som båda föddes i Iran och nu bor i Sverige. Hur är det att följa revolutionen härifrån med släkt och vänner kvar i Iran? Hur är livet som hbtq-person i Iran? Och vad kan vi alla göra för att stötta kampen? Svaren på det och mycket mer hittar du i avsnittet.

Ja, vi gråter också, men inte med er

KRÖNIKA. Den 19 november är det Internationella mansdagen. Ofta pratar man om det kan vara svårt för killar att prata om sina känslor och att gråta. Men stämmer det att det är så? Vilgot Ahlborg berättar om när han grät sist och varför han inte gör det med alla.

Hur kan någon utan livmoder förbjuda abort?

KRÖNIKA. På midsommarafton 2022 kom Högsta domstolen i USA med beskedet att de har valt att upphöra Roe vs Wade-lagen, som har hindrat delstaterna från att kunna införa totalt abortförbud sedan 1973. Tone Viklander och Hilina Mesele Firdu skriver om rätten att bestämma över sig egen kropp.

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”
Samhälle

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”


INTERVJU. För fyra månader sedan anlände den tyske utbytesstudenten Jonathan till Stockholm. Under sin tid i landet har han hunnit konstatera att Pressbyrån och kanelbullar är det bästa med Sverige
Samhälle
Visa nyheter
Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig
Hälsa

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig


REPORTAGE. Coronapandemin och kriget i Europa har påverkat och fortsätter att påverka många unga, både emotionellt, socialt och ekonomiskt. Unga korrespondenten Dejana i Malmö intervjuar ungdomar och en psykolog om
Hälsa
Visa nyheter
Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”
Hälsa

Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”


KRÖNIKA. Det som idag känns som ditt fria val är om 20 år din dotters komplex och bara en förlängning av det förtryck som vi kvinnor levt under i tusentals
Hälsa
Visa nyheter