Del 3 av 3. De politiska ungdomsförbunden ska fungera lite som partiernas uppkäftiga småsyskon. Korrespondenten Jenny Grahn har intervjuat några frontfigurer inom förbunden, om deras åsikter och vad som driver dem politiskt. Sist ut är Lisa Nåbo, ordförande för socialdemokraternas ungdomsförbund.
Valet av SSU hade med slumpen att göra. När Lisa var 14 år stod ungdomsförbunden och kampanjade. Vid den tiden hade hon insett att hon var vänster politiskt, men att det just blev socialdemokraternas ungdomsförbund berodde på att de var snabbast på bollen.
– Och jag minns att jag tyckte att han som var där och värvade var snygg.
Grön Ungdom, miljöpartiets ungdomsförbund, var också på plats den dagen. Det kunde lika gärna ha blivit dem, men Lisa tror inte att engagemanget där hade blivit lika långvarigt.
– Mest för att de inte var särskilt aktiva i Linköping där jag växte upp. Eller, de fanns egentligen knappt medan SSU hade möte varje onsdag.
Precis som mycket av socialdemokratin står för är rättvisa en angelägen fråga för henne. Det var den redan som liten. Även fast hon inte växte upp i en politiskt aktiv familj så har samhällsengagemanget alltid varit närvarande.
– Jag kommer från en familj där man inte nödvändigtvis var politiskt aktiv, men man var aktiv i föreningslivet. Det kunde vara att vara aktiv i bostadsrättsföreningen, att vara klassförälder eller ställa upp som fotbollstränare i flicklaget. Det var viktigt i min familj att vara aktiv i samhället.
När killarna i klassen sitter och kastar suddgummi har man två val: antingen att sitta och klaga eller engagera sig i elevrådet, förklarar Lisa. Hon valde det senare alternativet. Det är en inställning hon haft med sig länge: vill man förändra något måste man också göra något.
– Att jag är socialdemokrat har nog mycket med min uppväxt att göra, att det varit viktigt med rättvisa.
Av sina föräldrar fick hon tidigt lära sig att familjens materiella välstånd inte var en självklarhet. Något hon själv också såg manifesteras i skolan. I högstadieklassen fanns elever som hade en liknande uppväxt som hon, men det fanns också elever från fattigare omständigheter.
– Jag och de från landet kunde fråga våra föräldrar vid matbordet om hjälp med engelskaglosorna. Men mina kompisar från andra delen av stan har inte haft den möjligheten och det syntes också i våra skolresultat.
Vi kommer in på solidaritet, ett centralt ord inom socialdemokratin. Söker man på ordet på Nationalencyklopedin får man upp följande betydelse: “Sammanhållning mellan människor inom en grupp, klass, nation eller i hela världen med beredskap för inbördes hjälp.” Själv understryker Lisa att solidaritet inte handlar om välgörenhet.
– Jag är inte snäll och trevlig mot dig eller skänker pengar till UNICEF i välgörenhetssyfte, utan för att det är det solidariska att göra om man vill ha en bättre värld.
I grund och botten innebär det att en annan människas lidande också påverkar ens eget liv, menar hon:
– Världen blir bättre av inställningen att jag har det bra när du har det bra. Vi lever ju i ett och samma samhälle där dina och mina förutsättningar även påverkar alla andra.
“Jag tycker att Socialdemokraterna kan vara lite snåla”
Det finns stora skillnader mellan SSU och socialdemokraterna, menar Lisa. För SSU är det enklare att att fokusera på unga eftersom det just är ett ungdomsförbund, men för partiet är det svårare:
– Partiet är väldigt bra på att fokusera på barn, men man glömmer lätt vad som händer mellan det att man fyllt 15 till det att man fyller 35 så. Där är partiet ganska bra på att glömma bort en, säger hon.
Partiet har också en budget att ha i huvudet, vilket gör att de måste ha ett annat perspektiv. Lisa hade gärna sett att Socialdemokraterna kunde skjuta till mer pengar för att försöka lösa klimatkrisen, men partiet är mer mån om att ha en balansräkning i harmoni, menar hon.
– Så där är vi lite olika, där jag tycker att de är lite snåla.
Partiet och ungdomsförbundet skiljer sig också åt i vissa sakfrågor. Precis som för många andra partier och ungdomsförbund är SSU redo att gå steget längre i många frågor. Deras roll är att våga vara radikala.
Det finns ytterligare ett värde i att ungdomsförbunden finns, tycker Lisa, för att även de utan rösträtt ska kunna uttrycka sig. Samhället måste bli bättre på att använda den kraft som finns i ungdomsförbunden, tycker hon.
– Det finns också många föräldrar som skulle behöva chilla lite.
Hon berättar om den gången en förälder ringde till SSU och anklagade dem för att ha lurat hens barn.
– Men alltså, jag bara pratade med henne i två och en halv timme. Hon visste mycket väl varför hon gick med. Det är ett växande problem skulle jag säga med föräldrar som vill censurera sina barns politiska åsikter.
Jag ställer frågan om hur man kan få unga att engagera sig politiskt.
– Jag tror att man behöver träffas oftare, svarar hon.
Vi kommer in på vilka utmaningar ungdomsförbunden möter, som att de inte längre kommer in på skolor lika lätt. Skolorna spelar en viktig roll om unga ska börja engagera sig politiskt, enligt Lisa, något som även Rebecka Forslund (språkrör för Grön Ungdom) påpekade i sin intervju. Även om förbundet skulle få lättare tillträde till skolorna, så blir det mest bara under valåret. Valår är det vart fjärde år, men politiken händer hela tiden, menar Lisa. Konsekvensen blir att för få “kan göra jobbet”.
– Vi blir färre som kan göra det här jobbet och som har den tid som krävs. Det blir en ond spiral.
Lisa möter många som säger att de inte bryr sig om politik, men när det kommer till kritan spelar ändå skolmaten och antalet lärare roll.
– Det är många som inte förstår att allt är kopplat till politik. Sen är det många som tror att man behöver ha en masterexamen i statsvetenskap för att ha en åsikt. Så är det verkligen inte.
Fotnot: Alla eventuella åsikter som framförs av den intervjuade personen är hens egna.
Foto: Emil Nordfjell
