William, 22 år: “I den bästa av världar behöver Försvarsmakten aldrig användas”
Samhälle

William, 22 år: “I den bästa av världar behöver Försvarsmakten aldrig användas”

Rysslands invasion i Ukraina har fått många ungdomar att fundera över sin roll i svenska försvaret. Unga korrespondenten Faiaz intervjuar Uppsalabon William Klingefjord, 22 år, som informerar skolungdomar om Försvarsmakten och vad värnplikt innebär. Foto: Privat

Vad innebär det att vara skolinformatör?
– Att åka ut till grund- och gymnasieskolor i vår region och informera om Försvarsmakten som organisation, vår verksamhet och kanske viktigast: den återinförda värnplikten och vilken skyldighet du har när du fyller 18 år.

Vad är svårast med att vara skolinformatör?
– Att delge information om Försvarsmakten så att den blir lätt mottaglig och intressant för lyssnaren. Vi skolinformatörer vill ge dig som skolungdom en god uppfattning om hur du kommer att påverkas av den återinförda värnplikten, så att det inte kommer som en chock när mönstringsunderlaget skickas ut.

Vad är roligast?
– Att ständigt få åka ut till skolor och interagera med alla elever. För mig är det viktigt med ett socialt jobb och att dagligen få utbyta livserfarenheter med individer runt om i landet finner jag otroligt kul.

“Min självkänsla och mitt självförtroende stärktes enormt, då jag insåg att jag klarade väldigt mycket mer än jag trodde.”

Vad har varit din viktigaste erfarenhet hittills?
– Efter att jag tog examen 2018 så gjorde jag värnplikten i nio månader på amfibieregementet som samband- och ledningssoldat. Lumpen var roligt, men tufft i jämförelse med det jag sysslat med tidigare. Min självkänsla och mitt självförtroende stärktes enormt, då jag insåg att jag klarade väldigt mycket mer än jag trodde. Det här tankesättet har följt med mig ända sen dess och nu tacklar jag varje problem och/eller hinder med en ”can do”-attityd vilket jag är väldigt glad för.

Foto: Privat

Vad fick dig att välja jobb inom försvarsmakten efter genomförd värnplikt?
– När jag var klar med min utbildning ville jag prova på något nytt samtidigt som jag ville ha en fot kvar i Försvarsmakten. Jag valde därför en deltidstjänst som skyttesoldat och var tillbaka inom ett år för att delta på en större övning tillsammans med mina lumpen-polare. När jag sedan fick nys om att Försvarsmakte sökte en tjänst som skolinformatör, där du fick lov att hålla föredrag om något som gjorde mig väldigt mycket gott, visste jag att det var en slam-dunk och jag bestämde mig för att söka.

Hur ser din vardag ut på jobbet? Berätta mer om ditt schema!
– Det kan variera väldigt mycket. För att vi ska kunna informera om de olika värnpliktstjänsterna så måste vi ha en uppfattning om vad de innebär. Därför genomför vi många besök på olika militärbaser runt om i landet, vilket är spännande. Utöver det så är vi ute på skolor några dagar i veckan, där det ena besöket sällan är likt det andra.

“Vi såg ett ökat intresse för att ansluta sig till hemvärnet tidigare under våren, vilket kan ha med det osäkra läget i Europa att göra”

Hur ser du på din framtid inom försvarsmakten?
– Oj, det är en svår fråga. Jag har aldrig varit en stjärna på att planera och den framtidsplan som jag skissade som yngre innehöll varken att göra värnplikten eller att bli yrkesmilitär. Hur än framtiden utspelar sig så kommer jag alltid värdesätta min tid i lumpen och det jobb jag har nu.

Varför ska man anmäla sig till försvarsmakten?
– Om du är ute efter ett äventyr, olikt något du tidigare gjort, och vill skydda de värderingar som Sverige står för idag, borde du ansöka om att få göra en grundutbildning med värnplikt.

Hur ser intresset för att söka ut?
– Vi såg ett ökat intresse av att ansluta sig till hemvärnet* tidigare under våren, vilket kan ha med det osäkra läget i Europa att göra, men jag kan inte kommentera hur det ser ut idag.

*Hemvärnet är en organisation inom Försvarsmakten som verkat i olika former sedan år 1940 och utgör sedan år 2000 huvuddelen av Försvarsmaktens personal. Alla som tjänstgör i Hemvärnet är frivilliga.

Vissa tycker det är fel att möta våld med våld, att man måste satsa på fred framför krig. Vad tänker du om det?
– I den bästa av världar behöver Försvarsmakten aldrig användas utan kan verka krigsavhållande. Även om vi är ett fredligt land så finns det andra som tänker annorlunda. Då måste vi kunna försvara den demokrati som vi har och vår rätt att leva som vi själva väljer.

Hur funkar det?

  • Samma år som du fyller 18 kommer du att få hem ett brev från Plikt- och prövningsverket med information om mönstringsunderlag och mönstring.
  • Du fyller i mönstringsunderlagen på webben och svarar på frågor om dig själv och din hälsa.
  • Efter några månader får du besked om du kommer att kallas till mönstring för att göra tester. Om du blir kallad är du enligt lagen om totalförsvarsplikt skyldig att genomföra mönstringen.
  • Mönstringen gör du hos Plikt- och prövningsverket. Den består av både fysiska och psykologiska tester. När du genomfört alla tester och blivit godkänd kan du bli antagen till en grundutbildning med värnplikt, det som en del kallar för “lumpen”. Skulle du inte bli antagen kan du ansöka igen.
    Källa: Försvarsmakten
Faiaz Dowlatzai
Faiaz Dowlatzai

Relaterade produktioner

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig

REPORTAGE. Coronapandemin och kriget i Europa har påverkat och fortsätter att påverka många unga, både emotionellt, socialt och ekonomiskt. Unga korrespondenten Dejana i Malmö intervjuar ungdomar och en psykolog om hur man hanterar sin oro över saker som inte går att påverka.

Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”

KRÖNIKA. Det som idag känns som ditt fria val är om 20 år din dotters komplex och bara en förlängning av det förtryck som vi kvinnor levt under i tusentals år. När patriarkatet letar sig in under våra skinn har vi bara ett val att göra, skriver unga korrespondenten Caroline Hellström som säger nej till fillers.

Sara Rad: "Det handlar inte om slöjan, det handlar om fritt val"

Radio Totalnormal gästas bland annat av Sara Rad och Arjang, som båda föddes i Iran och nu bor i Sverige. Hur är det att följa revolutionen härifrån med släkt och vänner kvar i Iran? Hur är livet som hbtq-person i Iran? Och vad kan vi alla göra för att stötta kampen? Svaren på det och mycket mer hittar du i avsnittet.

Lunds unga dissar medborgarförslagen

KRÖNIKA. Unga korrespondenten Emilia undersöker fenomenet medborgarförslag och upptäcker att snittåldern på de som skickar in förslag i hennes hemkommun Lund är 65 år. Varför dissas medborgarförslag av unga? Kommuner behöver jobba på ett annat sätt för att ta del av ungas röster, menar Emilia.

Ja, vi gråter också, men inte med er

KRÖNIKA. Den 19 november är det Internationella mansdagen. Ofta pratar man om det kan vara svårt för killar att prata om sina känslor och att gråta. Men stämmer det att det är så? Vilgot Ahlborg berättar om när han grät sist och varför han inte gör det med alla.

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig
Hälsa

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig


REPORTAGE. Coronapandemin och kriget i Europa har påverkat och fortsätter att påverka många unga, både emotionellt, socialt och ekonomiskt. Unga korrespondenten Dejana i Malmö intervjuar ungdomar och en psykolog om
Hälsa
Visa nyheter
Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”
Hälsa

Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”


KRÖNIKA. Det som idag känns som ditt fria val är om 20 år din dotters komplex och bara en förlängning av det förtryck som vi kvinnor levt under i tusentals
Hälsa
Visa nyheter
Sara Rad:
Samhälle

Sara Rad: "Det handlar inte om slöjan, det handlar om fritt val"


Radio Totalnormal gästas bland annat av Sara Rad och Arjang, som båda föddes i Iran och nu bor i Sverige. Hur är det att följa revolutionen härifrån med släkt och
Samhälle
Visa nyheter