Klädindustrin - en stor bov
Klimat

Klädindustrin - en stor bov

Kläder är något ingen av oss kan vara utan men hur ofta funderar man på vart de kommer ifrån? Klädindustrin eller närmare bestämt “fast fashion”-industrin leder till många problem för individer men även för miljön.  

Kläder har funnits länge och fyller både en praktisk funktion men även en estetisk. Klädföretagen får ofta kritik och kundernas krav ökar. Idag vill man ha en snabb men samtidigt miljövänlig, etisk och billig produktion, vilket är krav som företagen sällan kan möta. Miljön är ett viktigt och omtalat ämne som berör oss alla och klädindustrin är en del som kan utvecklas för att vara bättre för miljön.

“Fast fashion”-industrin gör att många av oss kan köpa nya trendiga klädesplagg snabbt. Men det finns en del dåliga sidor av detta. För många arbetare i fabrikerna är dagarna hemska och man arbetar alltför mycket, för alltför lite lön. Enligt organisationen Fair Action produceras stora delar av kläderna i länder som Kina, Kambodja och Bangladesh, där man kan producera produkter billigt. Dock leder detta ofta till att företagen inte tar ansvar och människor utnyttjas. Det är även vanligt att fabrikerna inte är säkra och att olyckor sker. Till exempel skedde det 2013 en olycka där cirka 1 100 personer omkom i fabriken The Rana Plaza, Bangladesh. Fair action berättar att fler företag börjar ta mer ansvar och att läget förändras till det bättre.

Men det är inte bara människor som far illa till i industrin utan miljön påverkas också. Naturvårdsverket säger att produktionen av ett kilo textil bidrar till växthusgasutsläpp mellan 10 och 40 kilo gaser, 7 000 – 29 000 liter vatten används och att flera kilo kemikalier släpps ut. Det här är inte alls bra för miljön och leder till en ökad belastning på klimatet.
I Sverige köper varje person runt 14 kg kläder och hemtextil per år vilket skapar stora utsläpp eftersom vi är runt 10 miljoner människor i Sverige.
Det som ofta händer är att t.ex. bomullen odlas på ett ställe men fraktas sedan till ett annat för att bli ett tyg och sedan vidare igen för att bli sytt och till sist hamna i butiken. Allt detta fraktande bidrar också till växthusgaser utöver själva produktionen. Men trots allt fortsätter vi att handla kläder och dåliga kläder dessutom.

Det finns företag som arbetar med mer miljövänliga alternativ för kläder. Ofta är dessa kläder även tillverkade i Europa, vilket medför att arbetare får mer skydd och att företaget har fler skyldigheter. Svenska klädmärken som tagit mer ansvar och producerar etiska och miljövänliga kläder är bl.a. Filippa K och Djerf Avenue. Filippa K har funnits länge på marknaden medans Djerf Avenue är nyare och skapat av influencern Matilda Djerf. Både Filippa K och Djerf Avenue har fabriker i Europa och är varsamma med vilka material de använder. Båda företagen har även intentionen att skapa mode som är långsiktigt och därför kan användas länge.

Baksidan av detta är dock att priserna för kläderna inte är för alla. Prislappen på deras klädesplagg börjar på 599 kr och uppåt beroende på vilket plagg det är. Företagen har i sig inte gjort ett fel, då bättre material och ansvarsfull produktion blir dyrare och att de vill göra vinst på sin försäljning. Priserna gör dock att inte alla kan köpa kläderna, och det förhindrar även att den goda delen av klädindustrin växer. Det leder till att en viss del av samhället har större möjlighet att handla etiskt och miljövänligt, och en annan förhindras. Detta gör det till en klassfråga.
Men för att denna del av industrin ska bli mer tillgänglig krävs det stora förändringar globalt. Företagen vill möta kundernas behov, och det är just nu att kunna handla trendiga kläder snabbt och billigt.

Det finns andra möjligheter till en ansvarsfull klädkonsumtion utan att det kostar skjortan. Ett alternativ är att handla second hand. Återanvändning förlänger livstiden hos ett plagg, vilket leder till att färre plagg produceras. Då används inte lika mycket vatten, kemikalier och en mindre mängd växthusgaser släpps ut. Ofta fraktas inte second hand-kläderna lika långt innan det hamnar i butiken, vilket gör att en mindre mängd gaser släpps ut. En annan positiv sak är att priserna på kläderna inte är skyhöga och man kan lätt fynda många plagg till ett lågt pris, vilket ökar tillgängligheten.
Dock kan det finnas fördomar om att ha begagnade kläder, exempelvis att man är fattig bara för att man handlar secondhand. Men det finns möjligheter att köpa nyare plagg eller designerkläder begagnat, både i butik och online. Till exempel appen Plick, där privatpersoner säljer kläder de inte använder eller inte vill ha längre.

Här kommer några fler tips som gör att du kan handla kläder mer hållbart.

Handla basplagg av god kvalite för att kunna använda de längre. Desto längre vi använder kläderna desto mer hållbart!
Handla från företag som tar mer ansvar än andra och som har en prisklass som passar dig. Det är viktigt att vi gör det vi kan och arbetar från våra egna förhållanden!
Köp böcker, möbler eller accessoarer begagnat! Att handla kläder second hand kanske känns ofräscht men försök köpa andra varor i andra hand istället.
Lär dig att sy! Känns kanske väldigt komplicerat men har du tillgång till en symaskin kan du sy om dina gamla kläder till nya. Det finns massor av tips och videor på Youtube!

Bild: Emma Ledström
Texten publicerades för första gången i tidningen Shoo 2021

Emma Ledström
Emma Ledström

Relaterade produktioner

Varför kan man inte panta mjölkpaket?

KRÖNIKA. Den 22 april varje år är det Earth Day, en dag som sedan 1970 uppmärksammat miljöfrågor. Emilija Nikolic skriver om en viktigt del i kampen mot klimathotet - källsorteringen. Hon föreslår ett system där man får pengar tillbaka för det man återvinner, för att uppmuntra fler till att sopsortera.

Hon använder civil olydnad för en bättre värld

INTERVJU. Klimathjältar som använder civil olydnad för att rädda planeten, eller jobbiga typer som limmar fast sig i marken och stoppar biltrafiken? Unga korrespondenten Emilia träffar 24-åriga klimataktivisten Ellen Casey i Lund för att bilda sin egen uppfattning.

Så räddar vi klimatet, enligt ungdomspolitikerna

DEL 3 AV 3. Några av de viktigaste samhällsfrågorna för unga är brottsbekämpning, jämställdhet och klimat. I en serie på tre delar har unga korrespondenten Laura ställt samtliga riksdagspartiers ungdomsförbund mot väggen: Vad är er plan? Sista delen handlar om klimatet.

När klimatfrågan hamnar i skymundan

Svensk politik har på sistone främst handlat om integration, trygghet, nationens säkerhet och hur man ska få bukt med unga kriminella. Självklart viktiga politiska frågor, men vad hände klimatfrågan? Korrespondenten Lissett diskuterar saken med två unga klimataktivister i Sundsvall.

Klimatmedvetna unga ointresserade av natur?

KRÖNIKA. Även om unga kanske har bäst koll på klimatfrågan, finns det inget som pekar på att ungas intresse för naturen är särskilt stort. Korrespondenten Elina Wahlund är kritisk till vår samtids naturlösa klimatdebatt.

Så fann Nora Khalil sin röst
Kultur

Så fann Nora Khalil sin röst


INTERVJU. Botkyrkaförfattaren Nora Khalil gör succé Sverige över med sina böcker och föreläsningar. Minna Lövkvist och Tindra Lenngren träffar Nora för att få veta hur hon fann sin röst. Texten publicerades
Kultur
Visa nyheter
Ska könet få avgöra en människas liv?
Samhälle

Ska könet få avgöra en människas liv?


KRÖNIKA. Vad är jämställdhet och hur långt har vi egentligen kommit? Problemen med jämställdhet finns ju i alla åldrar och kulturer och därför måste vi tillsammans lösa dem, skriver Hallelujah
Samhälle
Visa nyheter
Arbetsliv

"Var realistisk", säger de


KRÖNIKA. Föräldrar har ofta stor makt över sina barns framtid. Men ibland inser de inte hur stor påverkan de har. Hur många drömmar de kan förstöra med bara några ord.
Arbetsliv
Visa nyheter