Klimatmedvetna unga ointresserade av natur?
Klimat

Klimatmedvetna unga ointresserade av natur?

KRÖNIKA. Även om unga kanske har bäst koll på klimatfrågan, finns det inget som pekar på att ungas intresse för naturen är särskilt stort. Korrespondenten Elina Wahlund är kritisk till vår samtids naturlösa klimatdebatt.

Miljövänlighet är att äta vegetariskt, att cykla, att avstå från resor och konsumtion, men det är också att hänga ut fågelholkar och låta gräsmattan växa. Det är att prata med sina vänner och kollegor om relationen till skogen och havet. Att besitta kunskap om naturen runt omkring dig och agera skydd för den om hot inbryter.

Den som undrar vad miljövänlighet betyder ska fråga ungdomarna. Det är vi som cyklar och tar bussen, som äter vegetariskt och handlar second hand. Det är oss det hänger på. Klimatfrågan är vår högsta prioritet. Men har vi verkligen svaret på frågan om naturen? Faktum är att det finns undersökningar som visar att andelen barn som vistas varje dag i naturen har minskat kraftigt från 78 procent år 2003 till 49 procent år 2019. Kan det snarare vara så att det är den äldre generationen vi ska vända oss till den här gången?  

Trots att klimatfrågan blir allt viktigare kvarstår frågan: distanseras vi allt mer från naturen och i så fall varför? Kan det bero på vår klimatdebatt, där varje fråga tenderar att sluta med människa:

Vi behöver ha mångfald! Annars får människan slut på mat.

Isen måste sluta smälta! Annars drunknar människan.

Det får inte bli varmare! Annars brinner människan upp.

Hur ska människan kunna rädda naturen, när det är människan den behöver bli räddad ifrån? Det finns bara ett svar: människan behöver förändras. För verklig förändring krävs en omformulering och omvänd logik, att människan riktar sitt fokus bort från sig själv mot det som faktiskt måste räddas: naturen. 

Fram till dess kvarstår främlingskapet – och hur ska vi då beskydda naturen från hot? Hur ska vi överhuvudtaget veta vad som är ett hot? Utan kunskap är vi enkelt förledda, som litar på ord som ”kompensation”. Då rycker vi på axlarna när skog skövlas till motiveringen att nya parker kan planteras, och samtidigt glömmer att inget kan leva där. 

Miljövänlighet har blivit ett begrepp vi diskuterar i fråga om människans överlevnad och jordens undergång: alla de stora miljöfrågorna. Det gör att vi pratar alldeles lite, eller inte alls, om hur det levande i vår närhet ska hålla sig friskt och må bra. 

“Vi måste erkänna naturens egenvärde!”

Miljövänlighet är att äta vegetariskt, att cykla, att avstå från resor och konsumtion, men det är också att hänga ut fågelholkar och låta gräsmattan växa. Det är att prata med sina vänner och kollegor om relationen till skogen och havet. Att besitta kunskap om naturen runt omkring dig och agera skydd för den om hot inbryter.

En naturlös klimatdebatt tvingar in människor i en hjälplöshet där bidrag till miljöorganisationer tycks vara det enda som kan rädda klimatet. Vi lever i villfarelsen att det viktigaste vi kan göra är att minska användningen av energi och ändra vår förhållning till kost, konsumtion och resande, men det finns massor av annat vi kan och bör göra. 

Du kan hjälpa till att ta bort invasiva växter, bygga hem åt flodkräftor, kratta alger och hänga ut fågelmat. Du kan plantera blommor vänliga för bin, bygga insektshotell och du kan ta reda på vad som går att äta i naturen för att kunna skippa grönsakerna från utlandet. Listan bara fortsätter.

Omställningen kräver inte bara att vi förändrar vårt sätt att äta och resa. För att den ska genomföras krävs att vi förändrar vårt sätt att tänka och erkänner naturens egenvärde. Framför allt handlar det om att erkänna sin egen möjlighet att agera. Vi har alla en skyldighet att ta reda på vad vi kan göra för att hjälpa naturen vi har äran att få vara i närheten av.

Elina Wahlund
Elina Wahlund

Relaterade produktioner

Så räddar vi klimatet, enligt ungdomspolitikerna

DEL 3 AV 3. Några av de viktigaste samhällsfrågorna för unga är brottsbekämpning, jämställdhet och klimat. I en serie på tre delar har unga korrespondenten Laura ställt samtliga riksdagspartiers ungdomsförbund mot väggen: Vad är er plan? Sista delen handlar om klimatet.

När klimatfrågan hamnar i skymundan

Svensk politik har på sistone främst handlat om integration, trygghet, nationens säkerhet och hur man ska få bukt med unga kriminella. Självklart viktiga politiska frågor, men vad hände klimatfrågan? Korrespondenten Lissett diskuterar saken med två unga klimataktivister i Sundsvall.

Rymdvarelser eller växter? Invasiva arter här för att stanna

Invasiva arter. Är det farliga rymdvarelser vi pratar om? Man skulle kunna tro det, men tanke på hur mycket skada de ställer till med. Korrespondenten Elina har tagit reda på vilka växter vi ska sky som pesten, som till exempel lupiner.

Kalhyggen, urfolksrättigheter och drastiska åtgärder

Radio Totalnormal sänder intervjuer och tal från klimatkonferansen Stockholm +50. Vi hör från aktivister som bland annat lyfter kalhuggning som utsläppsbov, urfolksrättigheter och de åtgärder som krävs för att rädda planeten. Foto: Unsplash/Marcus Spiske

Svensk individualism och sydafrikanskt hopp

Unga korrespondenten Riley Schultz i Malmö har träffat en klimataktivist från Sydafrika för att prata om hur ungt engagemang kan se ut i olika delar av världen. Hon fick en vän på köpet.

Hur mår vi av våra sociala medier?
Media

Hur mår vi av våra sociala medier?


Det är lätt att fastna i scrollandet på sociala medier. Men är det ett problem? Ja, enligt forskare och ungdomar som unga korrespondenten Dejana Saric har pratat med. Men det
Media
Visa nyheter
Sarah: “Ni som har vingar, berätta om kvinnors kamp för andra”
Samhälle

Sarah: “Ni som har vingar, berätta om kvinnors kamp för andra”


KRÖNIKA. 22-åriga iranskan Mahsa Amini greps av moralpolis för att ha burit sin slöja på fel sätt. Hennes död har utlöst massiva protester runt om i Iran. “Kvinnors kamp i
Samhälle
Visa nyheter
Varför dyker Andrew Tate upp just nu?
Samhälle

Varför dyker Andrew Tate upp just nu?


KRÖNIKA. Unga killar tycker att jämställdheten har gått för långt samtidigt som misogyna mansgurus vinner mark på sociala medier. Unga korrespondenten Jenny Grahn kliar sig i huvudet och undrar om
Samhälle
Visa nyheter