“Även i det finaste äppelträdet finns ruttna äpplen och då fokuserar folk bara på det”
Utbildning

“Även i det finaste äppelträdet finns ruttna äpplen och då fokuserar folk bara på det”

I en serie på två delar har vår unga korrespondent Astrid undersökt hur skolor och dess elever påverkas om deras ort ofta förknippas med sociala problem och kriminalitet. I första delen möter du några niondeklassare på Fittjaskolan.

Hadisa, Safah, Adam och Arman går sitt sista år på Fittjaskolan. Niondeklassarna bor och är uppväxta i Fittja, en av de stadsdelar som ofta förknippas med sociala problem och kriminalitet. Men bland elevernas berättelser hörs drömmar om att bli fysikforskare och om stolta vinster i mattetävlingar.

Niondeklassarna Hadisa Gholami och Safah Anwari kommer och möter mig på skolgården. Det är idrottsdag och fullt av rörelse på den varma asfalten utanför huvudingången. Någon skriker “passa då!” lite längre bort från basketplanen. Strax bakom dem kommer matteläraren Joel Morales gående mot oss. Han har jobbat på skolan sedan 1995 och har följt Hadisa och Safah sedan de gick i årskurs tre.

– Jag känner mig nästan som en pappa för de här eleverna, berättar Joel Morales samtidigt som vi går mot skolans matsal.

Matsalen ser ut som de flesta skolmatsalar ser ut. En kö bildas och vi fyller våra tallrikar med spagetti och köttfärssås. Det är förvånansvärt låg ljudnivå trots att skolan har cirka 1000 elever.

– Vi har ungefär 106 olika modersmål på skolan, berättar Joel Morales när vi slår oss ner vid ett långbord.

Eleven Hadisa Gholami berättar att det är därför hon trivs så bra på skolan, för att alla elever har olika bakgrund.

– Jag började på skolan när jag var sex år. Då kände jag ingen och kunde inte språket, men jag lärde mig svenska snabbt och började också att trivas på skolan. Jag känner mig som hemma här.

Lärare: “Det är kul att vinna över skolor från rikare områden”

Hadisas tankar om sin skola speglar också det som Jonas Lindbäck, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, kommer fram till i sin studie Värsta bästa skola (2021). Han menar att när både elev och skola blir utmålade som problematiska och dåliga blir bara elevens band till skolan ännu starkare.

– Denna bild förstärks också när medier publicerar statistik och nyhetsartiklar om stadens sämsta skolor, säger Jonas Lindbäck.

Men trots att Fittjaskolan har funnits med på liknande listor så har eleverna alltså en egen uppfattning om sin skola.

– Jag trivs väldigt bra här. Jag brukar hänga kvar efter skoltid. Då sitter jag i biblioteket och gör läxor och det är också där jag hänger med mina vänner, säger Adam Nur Muse som slår sig ner vid vårt bord tillsammans med Arman Khachatrian från klass 9A.

Vid matsalsbordet berättar Joel Morales att han brukar anmäla sina elever till den årliga mattetävlingen Pangea, där skolor från hela landet tävlar mot varandra. Senast var det Safah och Hadisa som gick till final.

– Det är kul att kunna visa på elevernas kompetens och att vinna över skolor som kommer från rikare områden, säger Joel och tittar på sina elever med stolthet i blicken.

Elev: ”Det är inte mitt uppdrag att påverka hur folk ser på oss”

Fittja är en stadsdel som klassas som ett särskilt utsatt område, enligt polisen. Jag funderar på hur det påverkar de fyra 15-åringar som jag sitter och äter spaghetti och köttfärssås med.

– Jag tror att alla har olika tankar om olika skolor. Hur det än ser ut så kommer man antingen att tycka att skolan är bra eller dålig, säger Adam.

– Jag tror att det kan påverka en. Sen har det ju också att göra med hur lärarna behandlar eleverna. Våra lärare har alltid tagit upp mina känslor och hjälpt mig, vi har fått väldigt mycket tid med våra lärare. Får man inte det så tror jag att man påverkas negativt som elev, menar Safah.

Läraren Joel Morales känner sig som en pappa för sina elever. Foto: Astrid Karlflo

Arman berättar att han började på skolan i förberedelseklass, vilket han beskriver som svårt.

– Men lärarna gav mig hela tiden tips och hjälpte mig, vilket jag tror har spelat stor roll.

Arman berättar vidare att han tror att det har varit väldigt bra att ha samma lärare från tidig ålder och fram till nu. Arman beskriver det som att lärarna vet precis vem han är och har därför kunnat finnas som stöd under hela skoltiden.

– Så jag hoppas att jag kan säga att det har gått väldigt bra, säger Arman och kollar snabbt åt Joels håll.

Medan vi ställer våra tallrikar i diskställen berättar Adam att det främst är området som påverkar hur man ser på skolorna och som avgör hur folk ser på en.

– Om jag säger att jag kommer från Fittja så tror folk att man håller på med droger och sånt, att eleverna på Fittjaskolan är galna och tar narkotika varje dag. Så är det ju inte.

Vi går längs skolkorridoren mot klassrummet där Joel undervisar i matte och Adam fortsätter:

– Man känner ju en skyldighet att bevisa att man inte är den stereotypen. Samtidigt är det inte mitt uppdrag att påverka hur folk ser på oss.

Adam säger i samma mening att han istället känner ett ansvar gentemot sina vänner, då han vill sköta sig för att de inte ska se “dåliga” ut.

Arman kommer in i samtalet:

– Men bilderna som finns påverkar oss ju inte när vi är bland folk som är uppväxta på samma sätt som vi. Men sen när vi ska börja på gymnasiet, då man helst ska söka nånstans i stan, så tror jag att det kommer bli svårare att hitta vänner och kunna vara lika bekväm med den man är.

Foto: Astrid Karlflo

Elev: “Stereotypen av invandrare finns ju hela tiden, att vi inte är lika skötsamma som svenskar”.

När jag frågar varför de helst söker gymnasium närmare Stockholms innerstad berättar de att det är viktigt att skolan är bra, och att de lyssnar mycket på vad vänner och familj tycker. Adam, Arman, Safah och Hadisa har alla sökt och kommit in på naturvetenskaplig linje.

– Sen så finns ju också den aspekten att de flesta av oss inte är från Sverige, eller att våra föräldrar inte är från Sverige. Stereotypen av invandrare finns ju hela tiden, att vi inte är lika skötsamma som svenskar.

Arman håller med och tycker att det är synd men att det nog alltid kommer att vara så: att dåliga handlingar alltid kommer att överskugga det som är bra. Vi har kommit in i klassrummet och han pekar menande mot väggen längst in i klassrummet, där Joel har satt upp diplom från Pangea och urklippta tidningsartiklar om Fittjaskolans goda undervisningsmetoder.

– Hur många artiklar som än skrivs om hur bra skolan är, så kan en enda person förstöra det goda ryktet genom en dålig handling. Det är det som folk kommer att komma ihåg.

Det uppstår en kortare tystnad i klassrummet.

– I det finaste äppelträdet finns även ruttna äpplen och det är det som folk brukar tänka på istället för allt annat, säger Arman nästan för sig själv.

Astrid Karlflo
Astrid Karlflo

Relaterade produktioner

Emilia: “Låt mig få leva i min underbara studentbubbla!”

KRÖNIKA. Åren som student är en speciell tid i livet. Unga korrespondenten Emilia lever mitt i studentbubblan, men funderar över på vilket sätt hon egentligen blir bildad. Kanske kommer hon bara längre bort från verkligheten?

Skidåkaren Elina, 20, startar eget företag: ”Jag vill finansiera min egen elitsatsning”

En av Järpens längdstjärnor intog i juni entreprenörskapslägret för de 100 främsta unga entreprenörerna i Sverige. Med ett ben i varje båt hoppas Elina Franzén kunna kombinera sina talanger. – Jag vill finansiera min egen elitsatsning, säger Elina Franzén.

Nystart: Från grundskolan till gymnasiet

Att börja gymnasiet kan vara både spännande och nervöst. Iren Rahman har pratat med några gymnasieelever om deras upplevelser av att börja ett nytt kapitel i livet och de delar även med sig av sina bästa tips för att få en bra start. 

William, 22 år: “I den bästa av världar behöver Försvarsmakten aldrig användas”

Rysslands invasion i Ukraina har fått många ungdomar att fundera över sin roll i svenska försvaret. Unga korrespondenten Faiaz intervjuar Uppsalabon William Klingefjord, 22 år, som informerar skolungdomar om Försvarsmakten och vad värnplikt innebär. Foto: Privat

Vi har inte råd att vänta, skolan behöver en reform

Det estetiska ämnet måste återigen bli obligatoriskt i gymnasiet, skriver Gävle-korrespondenten Elina Wahlund som ser hur kulturutbudet för unga i Gävle blir allt mindre.    

Hur mår vi av våra sociala medier?
Media

Hur mår vi av våra sociala medier?


Det är lätt att fastna i scrollandet på sociala medier. Men är det ett problem? Ja, enligt forskare och ungdomar som unga korrespondenten Dejana Saric har pratat med. Men det
Media
Visa nyheter
Sarah: “Ni som har vingar, berätta om kvinnors kamp för andra”
Samhälle

Sarah: “Ni som har vingar, berätta om kvinnors kamp för andra”


KRÖNIKA. 22-åriga iranskan Mahsa Amini greps av moralpolis för att ha burit sin slöja på fel sätt. Hennes död har utlöst massiva protester runt om i Iran. “Kvinnors kamp i
Samhälle
Visa nyheter
Varför dyker Andrew Tate upp just nu?
Samhälle

Varför dyker Andrew Tate upp just nu?


KRÖNIKA. Unga killar tycker att jämställdheten har gått för långt samtidigt som misogyna mansgurus vinner mark på sociala medier. Unga korrespondenten Jenny Grahn kliar sig i huvudet och undrar om
Samhälle
Visa nyheter