Ungas samhällsengagemang finns - med eller utan rösträtt

Ebba tror att samhällsutvecklingen hade gått i en snabbare takt om unga hade inkluderats mer, medan Hugo tycker att unga på sätt och vis redan har inflytande. För Elin är sjukvården och närheten till den en viktig fråga.

Det pratas mycket om att man bör inkludera ungdomar mer när olika beslut ska tas. Samtidigt upplever varannan ung person i Sverige att deras åsikter inte verkar spelar någon roll. Hur skulle samhället se ut om unga faktiskt hade mer inflytande? Vår korrespondent Jenny Grahn har träffat tre unga personer från Örnsköldsvik för att se vad de tycker om samhällets inkludering av unga människors åsikter och förslag.

Ebba Sundström är 16 år och bor i Husum. Hon tror att många politiska reformer hade gått fortare att genomföra, särskilt frågor som rör klimatet. Hon tror att själva beslutsfattandet hade skett mer effektivt om unga hade haft mer inflytande, eftersom att unga inte är lika rädda för förändringar. För Ebba är klimatet en av de viktigaste frågorna.

– Det är bra med reformer som plastpåseskatten, men det skulle behövas göras mer, för att förändra situationen, säger hon.

Hugo Gustafsson är 16 år och bor i Örnsköldsvik. Både han och Ebba är med i Advisory Board, ett ungdomsråd där myndigheter och företag kan skicka in frågor för att få ett ungdomsperspektiv på ett ämne eller projekt. Hugo tycker att unga har ett visst inflytande.

– Ja, det har man väl på sätt och vis, till exempel här i Advisory Board.

Hemma hos både Hugo och Ebba pratas det mycket om både samhället och politik. Hugo tror att det hjälper en att tänka efter själv, och får en att fundera på vad man egentligen tycker om olika saker.

– Jag tror att det är en bra grej att man lyssnar på andra i sin omgivning, till exempel när man sitter vid matbordet och pratar lite politik. Alla tänker ju lite olika, och det är bra att lyssna på andras åsikter, för det hjälper en att tänka och kanske inse “det tycker inte jag”.

Om rösträttsåldern varit lägre tror han att fler ungdomar känt att deras åsikter togs på ett större allvar och att det politiska engagemanget hade växt. Och kanske hade att fler unga varit med i politiska ungdomsförbund. Trots det så är han inte säker på om han tycker att rösträttsåldern borde sänkas.

En fråga som många vuxna återkommer till är hur fler unga ska vilja engagera sig politiskt. Hugo tycker att det är en svår fråga, men att det kanske kan hjälpa om man informerade mer om de politiska ungdomsorganisationerna som faktiskt finns. Han tror inte att det är så många som tänker på eller ens vet att de finns.

Är du själv med i något politiskt ungdomsförbund?
– Nej, men jag skulle nog kunna tänka mig det, svarar Hugo.

Elin Sundkvist ,17 år, tycker att det går framåt när det kommer till ungas inflytandet, men hon känner ändå att hon eller andra unga inte tas fullt på allvar.

– Jag tycker att samhället har börjat tänka att de ska ta in ungas åsikter lite mer. Men jag tror ändå att att våra åsikter inte tas på allvar för att man samtidigt tänker “det är ungdomar, de har inte koll på sånt och de överdriver lätt”. Så även om jag tycker att det har gått framåt, så skulle det skulle kunna bli bättre.

En fråga som är viktig för Elin är sjukvården. Hon tycker att nedskärningarna inom sjukvården är fel.

– När de gör nedskärningar på sjukvården för att spara pengar kan det kan få stora konsekvenser. Jag tycker att man borde tänka efter lite mer och spara pengar på andra sätt.
Hon tycker också att det är ett problem att det ofta är personer som bor i storstäder som som bestämmer, de vet ju inte hur det är att ha långt till närmsta sjukhus. Hon får inte rösta till valet 2022 eftersom hon är född en månad försent, men att hon, liksom Hugo och Ebba bryr sig om samhället och vad som händer i det ändå. Det är inte rösträtten som avgör engagemanget för samhället. Vi är alla en del av samhället, även ungdomar, säger Elin.