Elever kämpar mot negativa föreställningar
I en serie på två delar har vår unga korrespondent Astrid undersökt hur skolor och dess elever påverkas om deras ort ofta förknippas med sociala problem och kriminalitet. I andra delen möter du en forskare som vet allt om ämnet.
Att orten förknippas med sociala problem och kriminalitet skapar stora problem för skolor och elever. Det menar Jonas Lindbäck, doktor i barn- och ungdomsvetenskap på Göteborgs universitet, som har skrivit avhandlingen Värsta bästa skolan (2021).
– Eleverna är medvetna om att andra ser ner på dem och deras skola och förhåller sig till det, säger han.
I avhandlingen utgår Jonas Lindbäck från en kommunal grundskola belägen i en av Göteborgs förorter. Där har han följt eleverna och intresserat sig för hur dessa elever förhåller sig till utbildning och berättelserna om sin skola och elever i förorten.
– I min avhandling framträder en annan bild än den som vanligen porträtteras av killarna i förortens skolor. Jag möter högstadieelever som vill vara i skolan, pluggar och strävar efter bra betyg, tjejer såväl som killar.
Jonas Lindbäck berättar att många elever han mött är väldigt ambitiösa och vill få de bästa betygen. Men Lindbäck berättar också att han mött elever som framåt nian var mer åt hållet att ”okej, nu är det dags att börja plugga kanske”.
– Sen såg jag ytterligare en grupp som snarare identifierade sig som ett ”skolmisslyckande” eller inkompetenta. Det kunde börja med att de fick F på några prov. Jag träffade en elev som fick underkänt på nationella proven i NO och klandrade sig själv hårt för sina resultat.
De senaste åren har skolsegregationen ökat. Det betyder att allt fler barn går i skolor med barn som liknar dem själva, socioekonomiskt och etniskt, vilket bidrar till att skillnaderna i resultat mellan olika skolor ökar. Alla barn garanteras inte det de behöver eller har rätt till. I förlängningen bidrar det till att likvärdigheten i skolan minskar, men även att det ökar risken för motsättningar och polarisering i samhället, enligt Lindbäck.
– Denna bild förstärks ju också när medier publicerar statistik och nyhetsartiklar om stadens sämsta och respektive bästa skolor. Både elev och skola blir utmålade som dåliga och problematiska. Samtidigt skapas bland elever en stark tillhörighet gentemot varandra, menar Lindbäck.
Jonas Lindbäck menar att eleverna han mött gjorde motstånd mot den här bilden på olika sätt.
– För dem var det viktigt att få fram att deras skola inte är så olika andra skolor. Att ”vi läser efter samma läroplan och det finns bra elever här, men också dåliga elever här. Så som det finns på alla skolor”.
”Vissa elever fann ju också en drivkraft i att kunna motbevisa bilden av att de inte skulle klara av skolan.”
Eleverna på skolan måste hela tiden förhålla sig till den stereotypa bilden av invandrare och som de också själva försöker “äga” på olika sätt.
– De betraktar sig inte som svenskar och inte heller till fullo som delaktiga i den större samhällsgemenskapen, utan identifierar sig främst till sin stadsdel och till de som växer upp i liknande stadsdelar.
Samtidigt uttrycker killarna ett motstånd mot positionen som “invandrarkille” och delar inte den bilden av sig själv.
– Många pratar väldigt medvetet om skolan som någonting centralt och viktigt som de prioriterar. Plugg är inte något med feminina förtecken exempelvis, utan de vet att de behöver satsa på skolan för att ta sig vidare i livet.
Lindbäck beskriver hur eleverna är väldigt medvetna om varför intresse ofta riktas åt deras håll: det är sällan för att visa på en positiv och nyanserad bild, utan stereotypa berättelser om ungdomarna, skolan och stadsdelen som fortsätter att reproduceras.
– Som forskare mötte jag frågor som “varför är du här, är det bara för att detta är en blatteskola eller för att vi är invandrare?”
Eleverna ställde sig också frågande till varför deras skola år efter år ligger bland de sämsta när det gäller resultat och de menade på att det ju inte bara kan handla om eleverna. Flera sådana frågor väcktes under Lindbäcks tid på skolan och vidare vilka förutsättningar skolan får och hur eleverna får möjligheten att lära sig.
– Vissa elever fann ju också en drivkraft i att kunna motbevisa bilden av att de inte skulle klara av skolan och istället visa på toppbetyg.