Elever kämpar mot negativa föreställningar
Utbildning

Elever kämpar mot negativa föreställningar

I en serie på två delar har vår unga korrespondent Astrid undersökt hur skolor och dess elever påverkas om deras ort ofta förknippas med sociala problem och kriminalitet. I andra delen möter du en forskare som vet allt om ämnet. 

 Att orten förknippas med sociala problem och kriminalitet skapar stora problem för skolor och elever. Det menar Jonas Lindbäck, doktor i barn- och ungdomsvetenskap på Göteborgs universitet, som har skrivit avhandlingen Värsta bästa skolan (2021).
– Eleverna är medvetna om att andra ser ner på dem och deras skola och förhåller sig till det, säger han.

I avhandlingen utgår Jonas Lindbäck från en kommunal grundskola belägen i en av Göteborgs förorter. Där har han följt eleverna och intresserat sig för hur dessa elever förhåller sig till utbildning och berättelserna om sin skola och elever i förorten.

– I min avhandling framträder en annan bild än den som vanligen porträtteras av killarna i förortens skolor. Jag möter högstadieelever som vill vara i skolan, pluggar och strävar efter bra betyg, tjejer såväl som killar.

Jonas Lindbäck berättar att många elever han mött är väldigt ambitiösa och vill få de bästa betygen. Men Lindbäck berättar också att han mött elever som framåt nian var mer åt hållet att ”okej, nu är det dags att börja plugga kanske”.

– Sen såg jag ytterligare en grupp som snarare identifierade sig som ett ”skolmisslyckande” eller inkompetenta. Det kunde börja med att de fick F på några prov. Jag träffade en elev som fick underkänt på nationella proven i NO och klandrade sig själv hårt för sina resultat.

De senaste åren har skolsegregationen ökat. Det betyder att allt fler barn går i skolor med barn som liknar dem själva, socioekonomiskt och etniskt, vilket bidrar till att skillnaderna i resultat mellan olika skolor ökar. Alla barn garanteras inte det de behöver eller har rätt till. I förlängningen bidrar det till att likvärdigheten i skolan minskar, men även att det ökar risken för motsättningar och polarisering i samhället, enligt Lindbäck.

– Denna bild förstärks ju också när medier publicerar statistik och nyhetsartiklar om stadens sämsta och respektive bästa skolor. Både elev och skola blir utmålade som dåliga och problematiska. Samtidigt skapas bland elever en stark tillhörighet gentemot varandra, menar Lindbäck.

Jonas Lindbäck menar att eleverna han mött gjorde motstånd mot den här bilden på olika sätt.

– För dem var det viktigt att få fram att deras skola inte är så olika andra skolor. Att ”vi läser efter samma läroplan och det finns bra elever här, men också dåliga elever här. Så som det finns på alla skolor”.

”Vissa elever fann ju också en drivkraft i att kunna motbevisa bilden av att de inte skulle klara av skolan.”

Eleverna på skolan måste hela tiden förhålla sig till den stereotypa bilden av invandrare och som de också själva försöker “äga” på olika sätt.

– De betraktar sig inte som svenskar och inte heller till fullo som delaktiga i den större samhällsgemenskapen, utan identifierar sig främst till sin stadsdel och till de som växer upp i liknande stadsdelar.

Samtidigt uttrycker killarna ett motstånd mot positionen som “invandrarkille” och delar inte den bilden av sig själv.

– Många pratar väldigt medvetet om skolan som någonting centralt och viktigt som de prioriterar. Plugg är inte något med feminina förtecken exempelvis, utan de vet att de behöver satsa på skolan för att ta sig vidare i livet.

Lindbäck beskriver hur eleverna är väldigt medvetna om varför intresse ofta riktas åt deras håll: det är sällan för att visa på en positiv och nyanserad bild, utan stereotypa berättelser om ungdomarna, skolan och stadsdelen som fortsätter att reproduceras.

– Som forskare mötte jag frågor som “varför är du här, är det bara för att detta är en blatteskola eller för att vi är invandrare?”

Eleverna ställde sig också frågande till varför deras skola år efter år ligger bland de sämsta när det gäller resultat och de menade på att det ju inte bara kan handla om eleverna. Flera sådana frågor väcktes under Lindbäcks tid på skolan och vidare vilka förutsättningar skolan får och hur eleverna får möjligheten att lära sig.

– Vissa elever fann ju också en drivkraft i att kunna motbevisa bilden av att de inte skulle klara av skolan och istället visa på toppbetyg.

Astrid Karlflo
Astrid Karlflo

Relaterade produktioner

“Även i det finaste äppelträdet finns ruttna äpplen och då fokuserar folk bara på det”

I en serie på två delar har vår unga korrespondent Astrid undersökt hur skolor och dess elever påverkas om deras ort ofta förknippas med sociala problem och kriminalitet. I första delen möter du några niondeklassare på Fittjaskolan.

”När vi var små hade vi ingen att identifiera oss med”

Agnes Tengstrand och Alex Stenlund Häll driver HBTQ-podcasten “Vår queera historia”. Under West Pride i Göteborg höll de för första gången någonsin en livepodd.

Albyrådet är av ungdomar - för ungdomar

Muhammet Tozak är 18 år och bor i Alby. Han ska plugga sista året på gymnasiet Norra Real, men vid sidan av sina studier har han ett stort engagemang i att förbättra områdena runt om i Botkyrka. Muhammet är ordförande i Albyrådet.

Att skaffa bostad borde vara en rättighet och inte en lyx

Många unga i Sverige vill flytta men har inte råd. Bostadsbristen hindrar unga från att kunna starta ett nytt självständigt liv och skapar en oro för de yngre med vetskapen om att man inte kommer kunna flytta hemifrån. Läs Celine Metnis debattartikel om möjligheten att hitta en bostad inte ska vara en lyx, utan är en rättighet.

Aysha Jones: Jag valde inte att bli aktivist

Aysha Jones är personen som arrangerade de digitala demonstrationerna, i juni 2020 då c:a 70 000 personer checkade in digitalt på USA:s ambassad i Stockholm för att protestera mot rasism och polisbrutalitet mot svarta. Kelechi Anochiam från Shoo-redaktionen hörde av sig till Aysha för att få veta mer om hennes liv och hennes aktivism, speciellt i relation till “black lives matter”-protesterna.

Hur mår vi av våra sociala medier?
Media

Hur mår vi av våra sociala medier?


Det är lätt att fastna i scrollandet på sociala medier. Men är det ett problem? Ja, enligt forskare och ungdomar som unga korrespondenten Dejana Saric har pratat med. Men det
Media
Visa nyheter
Sarah: “Ni som har vingar, berätta om kvinnors kamp för andra”
Samhälle

Sarah: “Ni som har vingar, berätta om kvinnors kamp för andra”


KRÖNIKA. 22-åriga iranskan Mahsa Amini greps av moralpolis för att ha burit sin slöja på fel sätt. Hennes död har utlöst massiva protester runt om i Iran. “Kvinnors kamp i
Samhälle
Visa nyheter
Varför dyker Andrew Tate upp just nu?
Samhälle

Varför dyker Andrew Tate upp just nu?


KRÖNIKA. Unga killar tycker att jämställdheten har gått för långt samtidigt som misogyna mansgurus vinner mark på sociala medier. Unga korrespondenten Jenny Grahn kliar sig i huvudet och undrar om
Samhälle
Visa nyheter