KRÖNIKA. Åren som student är en speciell tid i livet. Unga korrespondenten Emilia lever mitt i studentbubblan, men funderar över på vilket sätt hon egentligen blir bildad. Kanske kommer hon bara längre bort från verkligheten?
Som lundastudent cyklar du genom en stad med ett stort universitetshus som hämtat från det antika Grekland, Lunds tekniska högskola med sina moderna tegelbyggnader och universitetssjukhusets grådaskiga fasad. Hela världen är samlad i en liten stad (ja den är liten för du kan cykla till allt). Lund är helt enkelt fylld med studenter, forskare, professorer och andra allmänt bildade människor som kan hela det periodiska systemet eller namnen på alla världens ledare.
Att vara student eller lundabo i sig är som att leva i en bubbla. Jargongen är speciell och livsstilen studentikos. Det är självklart att din relation med en annan Uppsalastudent baseras på rivalitet även om det är din barndomsvän och hen tog ett något sämre beslut om var åren som student skulle tillbringas. Eller att du på en afterwork tar en öl istället för övriga mycket godare alkoholhaltiga drycker (ja det är studentikost att dricka öl, varför vet jag inte).
“Jag skriver tentor om det internationella samfundets roll i Myanmar, men kan inte navigera i en vardaglig konversation om en husbilssemester.”
Jag spenderade sommaren utanför Lund, i en ort där man i regel inte utbildar sig vidare efter gymnasiet, och då slog det mig att vi Lundabor lever i en bubbla långt ifrån den regelrätta svenskens vardag. Även om jag kan förklara för mina kollegor på äldreboendet hur det svenska röstningssystemet fungerar, står jag och kliar mig i huvudet varje gång jag går in i en matbutik. I mina sommarkurser skriver jag tentor om det internationella samfundets roll i Myanmar, men kan inte navigera i en vardaglig konversation om en husbilssemester. Ställa frågor kan jag, för det har jag lärt mig hur man gör i mina journalistböcker, men relatera till ämnet kan jag inte.
Kanske har vi tappat det helt?! Istället för att bli allmänbildade har vi lundastudenter blivit världsfrånvända elitister? Frågan är vem vi ska skylla på. Våra professorer kanske? För att vår utbildning inte är tillräckligt förankrad i den verkliga världen, utan passar bäst innanför klassrummets fyra, anrika väggar. Kanske är det vårt eget fel för att vi envisas med att hänga med våra studentvänner, gå på nationer där endast studenter kommer in eller klä ut oss med andra galningar i den 685395:e uppsättningen av ett spex. Vi lever tillsammans med Karl Marx, Thomas Hobbes och Jürgen Habermas (ja, jag är statsvetare) under våra år som studenter och efter examen ska vi helt plötsligt leva våra liv tillsammans med Kerstin, Mohamed och Viktor.
Under hela sommaren har jag gått och längtat tills jag är tillbaka i studentbubblan igen, världsförankrade eller inte. Jag tror vi alla kan enas om att den (mestadels) är helt underbar. Vi kanske helt enkelt bara kan få leva våra studentår i tron om att vi kan allting om allt, medan vi egentligen inte vet någonting om något.
Studentikos avser något som är utmärkande för studenters livsstil. Det studentikosa är en slags subkultur där traditionerna upprätthålls genom studentlivet i studentkårer, studentnationer och andra studentföreningar.
