Gretas döda fiskar
Klimat

Gretas döda fiskar

När Greta Thunberg börjar strejka grundades gretismen. Dessförinnan har vi levt i en illusion om en individualism, men i själva verket var vi döda fiskar som följde strömmen, som nu strömmar mot vår nya ledare; Greta Thunberg. 

Louise Hoffsten sjunger i Melodifestivalen 2013 om att det bara är döda fiskar som följer strömmen. Hon hamnar på en femteplats, men i mitt tolv års-hjärta, som precis hade upptäckt konceptet “att vara annorlunda,” når hon en första-plats. Att vara (läs känna sig) annorlunda kan vara det smärtsammaste en tonåring genomlider. För mig bedövade tanken på fiskarna min smärta, eftersom jag inte trodde mig tillhöra trendföljarna, de lojt följande döda fiskarna. Jag inbillade mig att vi är individualister, men i själva verket är människan till sin natur flockdjur.

Allt startade på Mynttorget
Den 20:e augusti 2018 sätter sig Greta Thunberg på Mynttorget, hon agerar i linje med vår individualistiska tro, att vi är utlämnade åt oss själva. Till skillnad från oss andra, som handlar utifrån egenintresse, handlar hon utifrån ett allmänintresse. Budskapet är enkelt; antingen räddar vi klimatet tillsammans, eller så går jorden under. Thunberg är, om än motvilligt, rörelsens ledare.

”I sviterna av klimatrörelsen är flocken vital…”

Behovet av en ledare är inte unikt i politiska och aktivistiska rörelser, men i vår individualistiska samtid tycks behovet av andra, och framför allt en ledare, vara något vi helst vill glömma. Trots det är det viktigare än någonsin att aktivera detta vilande kollektiv, om inte minst för att rädda planeten, och plötsligt händer det! Fenomenet vill jag kalla för ”Gretismen”, anno 2018.
70-talets rödbetsodlande kollektiv är något vi i Generation Z inte minns, ännu mindre skyltarna “USA ut ur Indokina.” Närmare oss finns de expansiva sociala nätverksmedierna, och i synnerhet hashtags som #Follow4Follow eller #ForYouPage. 70-talets plakat byts ut mot hashtags, där syftet är att lyfta ut oss själva ur hopen av döda fiskar, vilket förstärker tron på en individualistisk samtid. Att vi är unika individer som varken behöver kollektivet eller fiskströmmen.

Dokumentären om Greta Thunberg gick upp på vita duken i november. I dokumentären möter vi inte bara Thunberg, utan även klimataktivisten Auna de Wever som berättar att hennes engagemang fick bränsle när Greta började strejka. Under hashtaggen Fridays for Future syns inte bara de Wever, utan miljontals andra personer, unga som gamla. Hashtaggen jobbar inte för att gynna den egna personan, utan för att gynna ett allmänintresse; att rädda klimatet genom att skapa en kollektiv rörelse. Greta, och framför allt klimatrörelsen, är beroende av oss döda fiskar för överlevnad, och vi är beroende av Greta. Vilket är det gretismen handlar om, båda är avhängiga varandra.

Trygghet genom gemenskap
I grunden är vi trygghetsnarkomaner, även om vi frenetiskt vill glömma det. Men Greta återupplivade behovet av tryggheten och vi tillämpar nu den för att rädda oss själva, på samma sätt som människan har levt i sekler. Tryggheten ligger i gemenskapen som finns i våra umgängeskretsar, i hashtagsen och i demonstrationerna.

Tack Louise Hoffsten för peptalket, men jag har insett att det inte går att förneka rollen som död fisk. I sviterna av klimatrörelsen är flocken vital, för vi måste samlas kring Greta, för att rädda jorden och oss själva.

Mina Asp Romefors
Korrespondent för Sveriges röster

Relaterade produktioner

Hon använder civil olydnad för en bättre värld

INTERVJU. Klimathjältar som använder civil olydnad för att rädda planeten, eller jobbiga typer som limmar fast sig i marken och stoppar biltrafiken? Unga korrespondenten Emilia träffar 24-åriga klimataktivisten Ellen Casey i Lund för att bilda sin egen uppfattning.

Så räddar vi klimatet, enligt ungdomspolitikerna

DEL 3 AV 3. Några av de viktigaste samhällsfrågorna för unga är brottsbekämpning, jämställdhet och klimat. I en serie på tre delar har unga korrespondenten Laura ställt samtliga riksdagspartiers ungdomsförbund mot väggen: Vad är er plan? Sista delen handlar om klimatet.

När klimatfrågan hamnar i skymundan

Svensk politik har på sistone främst handlat om integration, trygghet, nationens säkerhet och hur man ska få bukt med unga kriminella. Självklart viktiga politiska frågor, men vad hände klimatfrågan? Korrespondenten Lissett diskuterar saken med två unga klimataktivister i Sundsvall.

Klimatmedvetna unga ointresserade av natur?

KRÖNIKA. Även om unga kanske har bäst koll på klimatfrågan, finns det inget som pekar på att ungas intresse för naturen är särskilt stort. Korrespondenten Elina Wahlund är kritisk till vår samtids naturlösa klimatdebatt.

Rymdvarelser eller växter? Invasiva arter här för att stanna

Invasiva arter. Är det farliga rymdvarelser vi pratar om? Man skulle kunna tro det, men tanke på hur mycket skada de ställer till med. Korrespondenten Elina har tagit reda på vilka växter vi ska sky som pesten, som till exempel lupiner.

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”
Samhälle

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”


INTERVJU. För fyra månader sedan anlände den tyske utbytesstudenten Jonathan till Stockholm. Under sin tid i landet har han hunnit konstatera att Pressbyrån och kanelbullar är det bästa med Sverige
Samhälle
Visa nyheter
Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig
Hälsa

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig


REPORTAGE. Coronapandemin och kriget i Europa har påverkat och fortsätter att påverka många unga, både emotionellt, socialt och ekonomiskt. Unga korrespondenten Dejana i Malmö intervjuar ungdomar och en psykolog om
Hälsa
Visa nyheter
Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”
Hälsa

Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”


KRÖNIKA. Det som idag känns som ditt fria val är om 20 år din dotters komplex och bara en förlängning av det förtryck som vi kvinnor levt under i tusentals
Hälsa
Visa nyheter