Hon sätter sin egen framtid på paus - för att rädda klimatet
Klimat

Hon sätter sin egen framtid på paus - för att rädda klimatet

Ester Laudon är 19 år och uppvuxen i en liten ort utanför Umeå. Hon tog studenten 2021 men avstår nu utbildning och inkomst för att ägna sig åt klimataktivism på heltid.

Efter att ha tagit studenten är det många unga som börjar fundera på sin framtid. Det kan handla om att påbörja sin drömutbildning, resa, upptäcka världen eller att börja på sitt första heltidsjobb. Men nittonåriga Ester Laudon valde att gå en annan väg. Hon har istället demonstrerat, blockerat vägar, och suttit arresterad i en cell i Oslo –  allt för klimatet. 

 Ester kommer från Vännfors, en liten ort strax utanför Umeå. Trots sin unga ålder har hon länge varit insatt i klimatfrågan. 

– Jag tror att jag alltid funderat ganska mycket på resursanvändning, mänskliga rättigheter och samhällsfrågor, mycket kopplat till mat och miljö. Men för tre, fyra år sedan började jag tänka väldigt mycket mer på klimatkrisen, och fick då också väldigt mycket klimatångest.

Efter att några individuella anpassningar i sitt egna liv inte hjälpte mot klimatångesten, som bara växte sig större och större, kände Ester ett behov att få träffa andra personer som kände likadant, för att kunna använda ångesten till något konstruktivt. 

– Jag letade i ungefär ett år, och i tvåan av gymnasiet gick jag med i Friday’s for Future och Extinction Rebellion. Sedan blev det bara mer och mer XR, för det var den strategin som jag trodde mer på.

Extinction Rebellion (XR) är en internationell rörelse som använder sig av fredlig civil olydnad i syfte att minska risken för ekologisk kollaps och massutdöende. En rörelse som kräver radikala åtgärder mot den globala uppvärmningen. XR har genomfört många aktioner globalt och runtom i Sverige, nu senast de uppmärksammade flygplatsaktionerna som påverkade flygtrafiken på åtta flygplatser. 

Ester var engagerad i XR Umeå i över två år och deltog i många aktioner. Nu har hon istället flyttat från Vännfors ner till Malmö för att bli aktivist på heltid. 

– Den största anledningen till det här beslutet är att jag känner att det är det enda jag kan göra. Jag måste göra allt jag kan för att säkra min egen och alla andra ungas framtid på något sätt. Vi går mot en katastrof och det är ingen som gör nog. Det är nästan ingen som försöker göra nog. Så jag känner att jag mer eller mindre har en plikt, gentemot mig själv och alla andra, att lägga ned den här tiden. Jag vill verkligen kunna se mig själv i ögonen i framtiden och säga att jag gjorde allt jag kunde.

Livet som heltidsaktivist är mångsidigt och varje dag ser lite olika ut. Ester jobbar tillsammans med sju andra heltidsaktivister som också är baserade i Malmö. Majoriteten av aktivisterna är unga, men inte alla. 

– Mitt huvudfokus är massmobilisering, för XRs strategi bygger på att vi blir jättemånga som gör det här tillsammans. Jag har knackat dörr, stått på gatan och snackat med folk, skrivit en del texter och planerat aktiviteter med målet att underlätta för fler inom rörelsen att mobilisera sig. 

Men ekonomi är ett av de största hinderna, menar Ester. 

– Just nu lever jag på sparpengar. Det är inte en långsiktig lösning, och det gör att alla inte har möjlighet att göra detta. Det är en faktor som avgör hur länge man kan hålla på, det går ju inte att leva utan inkomst hela livet. Det man kan tänka är ju att det här kanske är den främsta investeringen jag gör i min framtid, för rätten till liv, både för mig och för andra, går ju långt före mitt självförverkligande. 

I somras var Ester en av dem som deltog i Nordic Rebellion, en stor aktion i Oslo. Hon deltog framförallt i två aktioner. Den ena var en ockupation av Olje- och Energidepartementet, den andra var en vägblockad. Båda gångerna slutade med att Ester blev arresterad av norsk polis och fick sitta i en cell i upp till sju timmar. Reaktionerna som aktionen fick var enligt Ester blandade. 

– Vissa tycker att det vi gör är väldigt bra, andra tycker inte det. Det brukar alltid vara väldigt olika. En kraftfull effekt som civil olydnad har är att den tvingar folk att ta ställning och omformar den stora massans passiva neutralitet i frågan. Detta gör att vissa kommer ta ställning emot oss, men andra kommer ta ställning för oss. Det skapar en sorts positiv polarisering, man tvingar fram en debatt och man tvingar folk att fundera. 

Det finns många som motsätter sig lagbrytande aktioner, och tycker att det är att gå för långt. Vad skulle du säga till dem? 

– Jag skulle be dem se tillbaka historiskt. Ta de stora samhällsrörelserna, exempelvis medborgarrättsrörelsen, där man använde sig av civil olydnad. De människor som var ledare för de rörelserna ses som hjältar idag. Men under tiden som de agerade så ansågs de som kontroversiella, eller ibland kriminella. Så kommer det alltid att vara. Civil olydnad kommer alltid vara en kontroversiell metod, men det har visat sig fungera. Det är en effektiv metod vi behöver nu för vi har inte tid till att använda oss av långsamma medel. Vi måste se en förändring av samhället, det är därför vi använder oss av civil olydnad. Inte för att vi tycker det är kul att bryta mot lagen, utan för att vi tror att det är det bästa vi kan göra.

Men känner du dig villig att riskera åtal för klimatet?

– Ja, absolut. Jag har kommit till den insikten att jag är mer rädd för klimatkrisens konsekvenser än vad jag är för de konsekvenser som kommer med att bli dömd. Men sen är det klart inte speciellt kul och det är verkligen inte därför jag gör det. Det är för att jag verkligen tror på det här.

Den starka klimatångest som Ester känt har blivit något bättre, något hon ser som en effekt av sitt engagemang med XR.  

– När det väl kommer och man får väldigt akut klimatångest finns det iallafall någon att prata med, som förstår varför man mår dåligt. Så det är inte bara det faktumet att man gör något väldigt konkret, utan det är också att ha ett sammanhang som förstår, som gör det lättare. 

Känner du dig hoppfull? 

– Det beror väldigt mycket på dagsformen, men det som ger mig hopp är att träffa människor som vill vara med och engagera sig. När det gäller hur snabbt det går i samhället med omställning och så är jag inte speciellt hoppfull. Men XR ger mig ändå hopp.

Alva Davidsson
Alva Davidsson

Relaterade produktioner

Varför kan man inte panta mjölkpaket?

KRÖNIKA. Den 22 april varje år är det Earth Day, en dag som sedan 1970 uppmärksammat miljöfrågor. Emilija Nikolic skriver om en viktigt del i kampen mot klimathotet - källsorteringen. Hon föreslår ett system där man får pengar tillbaka för det man återvinner, för att uppmuntra fler till att sopsortera.

Hon använder civil olydnad för en bättre värld

INTERVJU. Klimathjältar som använder civil olydnad för att rädda planeten, eller jobbiga typer som limmar fast sig i marken och stoppar biltrafiken? Unga korrespondenten Emilia träffar 24-åriga klimataktivisten Ellen Casey i Lund för att bilda sin egen uppfattning.

Så räddar vi klimatet, enligt ungdomspolitikerna

DEL 3 AV 3. Några av de viktigaste samhällsfrågorna för unga är brottsbekämpning, jämställdhet och klimat. I en serie på tre delar har unga korrespondenten Laura ställt samtliga riksdagspartiers ungdomsförbund mot väggen: Vad är er plan? Sista delen handlar om klimatet.

När klimatfrågan hamnar i skymundan

Svensk politik har på sistone främst handlat om integration, trygghet, nationens säkerhet och hur man ska få bukt med unga kriminella. Självklart viktiga politiska frågor, men vad hände klimatfrågan? Korrespondenten Lissett diskuterar saken med två unga klimataktivister i Sundsvall.

Klimatmedvetna unga ointresserade av natur?

KRÖNIKA. Även om unga kanske har bäst koll på klimatfrågan, finns det inget som pekar på att ungas intresse för naturen är särskilt stort. Korrespondenten Elina Wahlund är kritisk till vår samtids naturlösa klimatdebatt.

Så fann Nora Khalil sin röst
Kultur

Så fann Nora Khalil sin röst


INTERVJU. Botkyrkaförfattaren Nora Khalil gör succé Sverige över med sina böcker och föreläsningar. Minna Lövkvist och Tindra Lenngren träffar Nora för att få veta hur hon fann sin röst. Texten publicerades
Kultur
Visa nyheter
Ska könet få avgöra en människas liv?
Samhälle

Ska könet få avgöra en människas liv?


KRÖNIKA. Vad är jämställdhet och hur långt har vi egentligen kommit? Problemen med jämställdhet finns ju i alla åldrar och kulturer och därför måste vi tillsammans lösa dem, skriver Hallelujah
Samhälle
Visa nyheter
Arbetsliv

"Var realistisk", säger de


KRÖNIKA. Föräldrar har ofta stor makt över sina barns framtid. Men ibland inser de inte hur stor påverkan de har. Hur många drömmar de kan förstöra med bara några ord.
Arbetsliv
Visa nyheter