Kampen om den grundläggande rättigheten - en frisk jord
Klimat

Kampen om den grundläggande rättigheten - en frisk jord

Sedan 2018 ökar engagemanget för att rädda jorden. Men klimatfrågorna och krisen har funnits länge. Björn Dahlbäck är 68 år och miljöaktivist. Under sitt arbetsliv har han både jobbat med frågan och sett den växa i betydelse. Astrid Berntsson är 20 år och växer upp i kölvattnet av klimatkrisen som nu är ett faktum. – Jag tror vi alla måste inse att jorden hade klarat sig bättre och mått bättre utan oss människor, säger Björn.

Året är 1977 och på företaget BT Kemi i Teckomatorp, Skåne, har ett problem uppdagats. Såväl privatpersoner som tomatodlare vittnar om att deras plantor dör. Dödsorsaken är ett läckage från tunnor som förvarar det kemiska avfallet från BT kemi. Tunnorna har gömts under golvet i företagets lokaler. Björn Dahlbäck är 25 år och under våren har han tagit en kandidatexamen i biologi, nu jobbar han på ett miljöinstitut som ansvarar för saneringen av industriområdet. När han besöker Teckomatorp för första gången är golvet uppbrutet och blottar radvis med rostiga tunnor fyllda med skadligt avfall. Björn tar prover i den omkringliggande regionen, prover vars analysresultat visar sig vara allt annat än grönt. – När jag såg det uppbrutna golvet fanns det ingen återvändo för mitt miljöengagemang, säger Björn som idag är pensionerad chef från Polarforskningssekretariatet.

Både under sitt yrkesverksamma liv och de nuvarande pensionsåren arbetar Björn aktivt för att förbättra miljön. Nu är han engagerad i Naturskyddsföreningen på Bjärehalvön i Skåne och håller titt som tätt föreläsningar om klimatförändringarna. Under föreläsningarna lyfter han upp vikten av att ge nästkommande generationer en frisk jord. – När barnbarnen kom började jag tänka; vad är viktigt? Jo, att ge dem en framtid, berättar Björn. Det är effektivt att bli påmind om klimatmålen när personer jag älskar måste leva i konsekvenserna av vad vi i tidigare generationer gjort.

”Jag ser varningsklockor med att tänka att frågorna är någon annans ansvar”

– När barnbarnen kom började jag tänka; vad är viktigt? Jo, att ge dem en framtid, berättar Björn. Det är effektivt att bli påmind om klimatmålen när personer jag älskar måste leva i konsekvenserna av vad vi i tidigare generationer gjort.

Drygt 40 år efter händelsen i Teckomatorp sätter sig 15-åriga Greta Thunberg på Mynttorget och planterar första fröet till det som blommar ut i ”Fridays for Future”. I augusti samma år är Astrid Berntsson 17 år och studerar vid Södra latins gymnasium i Stockholm. – Gretas signaler är så tydliga; hon offrar sin skolgång för att makthavare inte gör sina egna läxor, säger Astrid som hösten innan bytte ut köttet mot linser och hummus. Astrids första strejk inträffar under den globala masstrejken den 15 mars 2019. Astrid har engagerat sin egen elevkår och har på lakan och kartongbitar textat orden “Södra latin for Future.” Demonstrationståget vallfärdar till Mynttorget, medan orden “Keep it in the ground, keep it in the ground” studsar mellan gränderna i Gamla stan.
– Det var en enorm kraft att se det unga kollektivet stå där och säga: nu har vi fått nog, berättar Astrid. Efter fredagen i mars börjar hon själv strejka. – Jag längtade efter strejkerna, för då träffade jag mina vänner.

Kunskapen om klimatkrisen fanns redan då
Innan skjutsen in i miljöengagemanget har Björn en fascination för naturen i allmänhet, och havet i synnerhet. Efter gymnasiet studerar han biologi som senare vecklas ut till marinbiologi. Klimatfrågan är frånvarande under utbildningen, men när han decennier senare bläddrar i sin gamla kurslitteratur om biovetenskap upptäcker han att klimatkrisen är närvarande i boken. – Svart på vitt stod det att koldioxid påverkar växthuseffekten negativt, men det var något jag överhuvudtaget inte hade uppmärksammat. Kunskapen fanns ju, men vi pratade inte om den, säger Björn.

Skolstrejken löser inga problem
Konsekvenserna av den ökade koldioxidhalten och den fakta som finns att tillgå är något som är aktuellt under Astrids utbildning. Redan i grundskolan är klimatet och hållbarhet ett genomgripande tema som sträcker sig från språkbildning till samhälls- och naturvetenskapliga ämnen. Till skillnad från Björns utbildning är dessa frågor integrerade och berörs i termer som ”kris”.
Även om ”Fridays for Future” blev en ögonöppnare för Astrid, inser hon snart att skolstrejkandet varken är den enda metoden eller en tillräckligt effektiv metod. – Strejkerna är beroende av att så många som möjligt ansluter sig, då blir frågan mer kraftfull och når politikerna, säger Astrid. Men det finns effektivare sätt att nå makthavare och skapa förändring. Nu engagerar jag mig istället i Extinction Rebellion och Fältbiologerna.

Jobba lokalt med global miljöfråga
Under arbetslivet har Björn varit ledare för flertalet projekt och 2010 kliver han in på översta våningen på Kungliga vetenskapsakademin i Stockholm, där bär han rollen som chef över den statliga myndigheten Polarforskningssekretariatet. På myndigheten syr han ihop kontakter världen över för att genomföra forskningsprojekt på såväl nationell som internationell nivå. Nu vill han kassera in sin arbetslivserfarenhet som chef och marinbiolog för att gynna miljön. Inkasseringen sker till stor del i Naturskyddsföreningen på Bjärehalvön.

Söndagen den 6 december 2020 blir Greta Thunberg chefredaktör för Dagens Nyheter. När söndagens tidning trillar ner i Björns brevlåda blir han berörd. – Jag tänkte att detta inte var ett lätt beslut av Peter Wolodarski, men i slutändan tror jag att han har agerat mest rätt av alla medieplattformar, säger Björn. Jag ser Thunbergs vädjan om att hennes roll som chefredaktör inte ska handla om henne, utan om klimatkrisen.

Likt Greta Thunberg kommer Astrid också bli vuxen på en planet i förändring, och leva med konsekvenserna.
– Det är väldigt jobbigt att tillhöra den generationen som måste leva med tidigare generationers misslyckanden, säger Astrid. Miljöförstöringen vid BT Kemi i Teckomatorp tillhör ett av dessa misslyckanden.– I slutet av 70-talet började vallar av cement byggas för att skydda det omkringliggande området, säger Björn. Saneringen i Teckomatorp pågår än idag.

Mina Asp Romefors
Mina Asp Romefors

Relaterade produktioner

Hon använder civil olydnad för en bättre värld

INTERVJU. Klimathjältar som använder civil olydnad för att rädda planeten, eller jobbiga typer som limmar fast sig i marken och stoppar biltrafiken? Unga korrespondenten Emilia träffar 24-åriga klimataktivisten Ellen Casey i Lund för att bilda sin egen uppfattning.

Så räddar vi klimatet, enligt ungdomspolitikerna

DEL 3 AV 3. Några av de viktigaste samhällsfrågorna för unga är brottsbekämpning, jämställdhet och klimat. I en serie på tre delar har unga korrespondenten Laura ställt samtliga riksdagspartiers ungdomsförbund mot väggen: Vad är er plan? Sista delen handlar om klimatet.

När klimatfrågan hamnar i skymundan

Svensk politik har på sistone främst handlat om integration, trygghet, nationens säkerhet och hur man ska få bukt med unga kriminella. Självklart viktiga politiska frågor, men vad hände klimatfrågan? Korrespondenten Lissett diskuterar saken med två unga klimataktivister i Sundsvall.

Klimatmedvetna unga ointresserade av natur?

KRÖNIKA. Även om unga kanske har bäst koll på klimatfrågan, finns det inget som pekar på att ungas intresse för naturen är särskilt stort. Korrespondenten Elina Wahlund är kritisk till vår samtids naturlösa klimatdebatt.

Rymdvarelser eller växter? Invasiva arter här för att stanna

Invasiva arter. Är det farliga rymdvarelser vi pratar om? Man skulle kunna tro det, men tanke på hur mycket skada de ställer till med. Korrespondenten Elina har tagit reda på vilka växter vi ska sky som pesten, som till exempel lupiner.

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”
Samhälle

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”


INTERVJU. För fyra månader sedan anlände den tyske utbytesstudenten Jonathan till Stockholm. Under sin tid i landet har han hunnit konstatera att Pressbyrån och kanelbullar är det bästa med Sverige
Samhälle
Visa nyheter
Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig
Hälsa

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig


REPORTAGE. Coronapandemin och kriget i Europa har påverkat och fortsätter att påverka många unga, både emotionellt, socialt och ekonomiskt. Unga korrespondenten Dejana i Malmö intervjuar ungdomar och en psykolog om
Hälsa
Visa nyheter
Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”
Hälsa

Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”


KRÖNIKA. Det som idag känns som ditt fria val är om 20 år din dotters komplex och bara en förlängning av det förtryck som vi kvinnor levt under i tusentals
Hälsa
Visa nyheter