Klimatkrisen, ångest och skeva självbilder
Klimat

Klimatkrisen, ångest och skeva självbilder

Klimatkrisen är alldeles för komplex. Den kallas ibland av forskare för ett ”hyperobjekt”. Det är ett begrepp som innebär något som är för komplicerat och komplext för att kunna förstå till fullo, något som är så ihoptrasslat att det är nästan omöjligt att reda ut. Sitter lösningarna på klimatkrisen egentligen i våra huvuden? Alva Davidsson om varför vi inte kan förstå något så stort som civilisationens slut.

Jag har klimatångest. Wow, vad originellt. De flesta av oss har nog inte bara klimatångest, utan en allmän ångest. Med allt som händer – krig, rasism, våldsbrott, folkmord, pandemier – är det svårt att veta vad man ska ha mest panik, ilska eller oro över. Det är totalt utmattande att försöka vara insatt i världens alla problem idag.

Jag har alltid tänkt att det bästa man kan göra är att försöka hålla sig påläst. Medveten. Det har lett till att jag långsamt snöat in på klimatfrågan. Jag var ganska lyckligt naiv framtill jag började gymnasiet, först då började jag förstå allvaret på riktigt. Sedan dess har jag läst två kurser inom klimat och hållbar utveckling, sett dokumentärer, läst böcker och artiklar om ämnet. Ändå känns det som jag bara skrapar på ytan.

Klimatkrisen är alldeles för komplex. Den kallas ibland av forskare för ett ”hyperobjekt”. Det är ett begrepp som innebär något som är för komplicerat och komplext för att kunna förstå till fullo, något som är så ihoptrasslat att det är nästan omöjligt att reda ut.

”Kanske den största kampen för miljön, är den mot oss själva.”

Just det här trasslet är anledningen till varför jag valt att fokusera på klimatfrågan. Det påverkar så många olika samhällsfunktioner och sociala strukturer, direkt och indirekt, och har en enorm inverkan på samhället i stort. Det är lika fascinerande som det är skrämmande. När jag sedan läser om om hur utsläppen inte minskar och hur vi fortsätter konsumera, fylls jag av ilska. Hur kan folk välja att inte agera, trots att de allra flesta är medvetna om läget? Det går inte ihop. Samtidigt vet jag inte hur klimatsmart jag själv lever.

Jag vill tro att jag försöker. Jag ser ju mig själv som en klimatmedveten människa. Som en trogen Umebo cyklar jag överallt, jag handlar sällan nya kläder och jag har inte ätit kött på över tre år. Men jag äter fortfarande fisk. För att underlätta i sociala sammanhang, och för att fisk kanske inte är lika illa. Det är iallafall det jag har intalat mig själv. Men samtidigt vet jag att det inte är sanningen. Jag tar ju ibland bilen när det regnar och beställer något billigt från Zalando då och då. Sedan är jag fullt medveten om att mitt fiskätande inte alls är särskilt etiskt. Tvärtom, fiskindustrin bidrar till enorma konsekvenser i form av klimatpåverkan och mänskliga orättvisor. Men det är något man förtränger. Man orkar inte tänka på det.

I sin bok ”Klimatpsykologi: Hur vi skapar hållbar utveckling” kallar psykologerna Frida Kylander, Kali Andersson och Kata Nylén detta för ”intentionsglappet”.  Det förklarar glappet som uppstår mellan vad vi vet att vi borde göra eller vill göra, ens intentioner, och vad vi sedan faktiskt gör. Vi tänker att vi vill bli klimatsmarta, men tar aldrig tag i det.

Men även när vi agerar efter våra intentioner kanske det inte ens leder till något bra. En annan term som tas upp av klimatpsykologerna är nämligen ”effektglappet”. Effektglappet är glappet mellan en människas intentioner med sina klimatsmarta val och deras faktiska effekt. Val man gör för klimatets skull men som inte gör någon större skillnad för hur mycket koldioxid som släpps ut i atmosfären. Vi upplever alltså att vi gör mycket för miljön, men det ger egentligen ingen effekt.

Klimatkrisen kallas ibland för en ”threat multiplier”; då det beräknats att det kommer multiplicera riskerna för alla andra hot, såsom fattigdom, konflikter och politisk instabilitet. Vi ser det hända redan idag. Klimatfrågan är också en speciellt viktig fråga för oss unga, eftersom det handlar om vår och våra barns framtid. Den är brutalt orättvis, då den kommer drabba de som bidragit till klimatförändringarna minst allra hårdast.

Det finns alltså all anledning till att ha klimatångest. Kanske har vi ändå lyckats nå någon förändring i klimatfrågan. Vi har kommit till punkten att vi faktiskt bryr oss. Men att nå nästa steg, handling, verkar betydligt svårare.
Kanske den största kampen för miljön, är den mot oss själva.

Foto: Marcus Spiske/Unsplash

Alva Davidsson
Alva Davidsson

Relaterade produktioner

Kalhyggen, urfolksrättigheter och drastiska åtgärder

Radio Totalnormal sänder intervjuer och tal från klimatkonferansen Stockholm +50. Vi hör från aktivister som bland annat lyfter kalhuggning som utsläppsbov, urfolksrättigheter och de åtgärder som krävs för att rädda planeten. Foto: Unsplash/Marcus Spiske

Svensk individualism och sydafrikanskt hopp

Unga korrespondenten Riley Schultz i Malmö har träffat en klimataktivist från Sydafrika för att prata om hur ungt engagemang kan se ut i olika delar av världen. Hon fick en vän på köpet.

Klimatspecial i Radio Totalnormal

Nyligen ägde FN:s klimattoppmöte Stockholm+50 rum och veckans Radio Totalnormal handlar därför om allt rörande klimatet - från gräsrotsrörelser och klimatångest till ekoomställningar och musik. Vi får bland annat besök från Extinction Rebellion, som kallar politiker till handling genom civil olydnad.

Umeås seniorer tar ungas klimatkamp

Varje fredag står Fridays for Future Umeå utanför stadshuset i tre timmar för att demonstrera och få politikerna att ta klimatkrisen på allvar. Vår korrespondent Alva Davidsson har varit på plats och undersökt varför det mest är äldre personer som engagerar sig. På bild: Nea, 75 år. Foto: Alva Davidsson

Klimatångest - Vi som måste betala skulden

"Jag har knappt påbörjat mitt liv, och jag vet inte hur min framtid kommer se ut. För jag har vuxit upp med det här och det dödar allt hopp man har om framtiden." säger Moa, 18 år, i filmen om klimatångest skapad av Moa Bråkenhielm, Rita Ghazaryan och Qamar Talballa.

Skidåkaren Elina, 20, startar eget företag: ”Jag vill finansiera min egen elitsatsning”
Arbetsliv

Skidåkaren Elina, 20, startar eget företag: ”Jag vill finansiera min egen elitsatsning”


En av Järpens längdstjärnor intog i juni entreprenörskapslägret för de 100 främsta unga entreprenörerna i Sverige. Med ett ben i varje båt hoppas Elina Franzén kunna kombinera sina talanger. –
Arbetsliv
Visa nyheter
18-åringarna Olle och Oscar driver eget i sommar: ”Det är skönt att ha rutiner på lovet”
Arbetsliv

18-åringarna Olle och Oscar driver eget i sommar: ”Det är skönt att ha rutiner på lovet”


INTERVJU. För två veckor sedan startade vännerna Oscar Furu och Olle Heidenbäck från Östersund ett sommarföretag. Nu säljer de t-shirts och satsar på sin marknadsföring. Boomers förstår kanske inte riktigt,
Arbetsliv
Visa nyheter
Unga S-politikern Lisa vågar vara radikal
Valet 2022

Unga S-politikern Lisa vågar vara radikal


Del 3 av 3. De politiska ungdomsförbunden ska fungera lite som partiernas uppkäftiga småsyskon. Korrespondenten Jenny Grahn har intervjuat några frontfigurer inom förbunden, om deras åsikter och vad som driver
Valet 2022
Visa nyheter