Invasiva arter. Är det farliga rymdvarelser vi pratar om? Man skulle kunna tro det, men tanke på hur mycket skada de ställer till med. Korrespondenten Elina har tagit reda på vilka växter vi ska sky som pesten, som till exempel lupiner.
Invasiva växter är arter som har flyttats från sin naturliga miljö till en annan via människan. Det kan ske direkt genom att de följer med från semestern eller indirekt genom till exempel jord inom trädgårdsnäringen. Eftersom de utkonkurrerar andra arter och tar över utgör de ett stort hot mot ekosystemet. Ofta blir de stora och är bra på att sprida sig.
Kristina Tattersdill arbetar på enheten för miljöanalys på Länsstyrelsen, där invasiva växter ingår som ett av hennes arbetsområden. Hon berättar att växter som dessa kan ändra näringsomsättningen i jorden, vilket gör att de växter som utkonkurreras aldrig kan komma tillbaka. Med klimatförändringarna kommer problemen med invasiva växter att öka, menar hon.
– Vintrarna blir kortare och varmare och då orkar växter som normalt sett inte är vana vid vårt klimat ändå att överleva.
De invasiva växterna har inte bara en negativ påverkan på naturen:
– Det finns arter som är skadliga för människans hälsa, till exempel jätteloka, vars växtsaft kan orsaka brännskada om den kommer i kontakt med solljus.
Även när det kommer till ekonomiska faktorer spelar invasiva växter en roll, bland annat genom att försvåra för jordbruket. Men det kan också vara ett ekonomiskt problem att bekämpa den.
– Det kan bli väldigt dyrt. Bekämpningen kan också orsaka ökad spridning. Om rötter är väldigt aktiva så krävs bara små rotfragment för att det ska växa upp en ny växt.
“Ordna en lupin-plockardag i ditt område”
Att inte bidra till ökad spridning av invasiva växter är enkelt. Däremot kan de mest enkla av problem bli ohanterliga om kunskapen saknas. Ett vanligt misstag som begås är att avfall med invasiva växter inte omhändertas utan slängs i komposten där det kan växa vidare och spridas.
– Vi rekommenderar att man lägger avfallet i dubbla sopsäckar och levererar till återvinningscentralen, säger Kristina.
Ett annat vanligt misstag är att man tar bort växten men glömmer att det är en fröbank i jorden och flyttar på den, vilket gör att fröna sprids vidare.
– Man ska bekämpa dem innan de fått frön. Annars riskerar man att sprida dem under tiden man bekämpar dem.
För att bevara ekosystem och biologisk mångfald är det viktigt att alla tar sitt ansvar i att bekämpa och framför allt låta bli att sprida invasiva växter. Men det är också viktigt att rapportera in de växter man hittar.
Kristina tycker det viktigaste är att ifrågasätta sig själv:
– Gör jag någonting nu som gör att invasiva arter kan spridas? Om man plockar blomsterlupiner och ska ha i sin krans på midsommarafton är det viktigt att man inte bara slänger den hur som helst när den blivit ledsen.
Och utöver det bör man också ställa sig frågan: finns det något jag kan göra för att de inte ska spridas? Kristina föreslår att man kan engagera sig i sitt bostadsområde, exempelvis anordna en gemensam lupinplockardag.
För allas skull, insekters, djurs såväl som människors, är det hög tid att vi börjar se stjärnan i vår midsommarkrans med andra ögon – och tillsammans hjälps åt att bekämpa de invasiva växterna.
Omslagsbild på jättebalsamin: Lena Bondestad
