Rymdvarelser eller växter? Invasiva arter här för att stanna
Klimat

Rymdvarelser eller växter? Invasiva arter här för att stanna

Invasiva arter. Är det farliga rymdvarelser vi pratar om? Man skulle kunna tro det, men tanke på hur mycket skada de ställer till med. Korrespondenten Elina har tagit reda på vilka växter vi ska sky som pesten, som till exempel lupiner.

När vresrosen slår ut och lupinen breder sina violetta stråk runt midsommar är det svårt att tro att de skulle föra något ont med sig. Men skenet kan bedra; det allra vackraste kan i själva verket hemlighålla förgörande egenskaper. Så är fallet med vresrosen och lupinen – som med andra invasiva växter.

Invasiva växter är arter som har flyttats från sin naturliga miljö till en annan via människan. Det kan ske direkt genom att de följer med från semestern eller indirekt genom till exempel jord inom trädgårdsnäringen. Eftersom de utkonkurrerar andra arter och tar över utgör de ett stort hot mot ekosystemet. Ofta blir de stora och är bra på att sprida sig.

Kristina Tattersdill arbetar på enheten för miljöanalys på Länsstyrelsen, där invasiva växter ingår som ett av hennes arbetsområden. Hon berättar att växter som dessa kan ändra näringsomsättningen i jorden, vilket gör att de växter som utkonkurreras aldrig kan komma tillbaka. Med klimatförändringarna kommer problemen med invasiva växter att öka, menar hon.

– Vintrarna blir kortare och varmare och då orkar växter som normalt sett inte är vana vid vårt klimat ändå att överleva.

De invasiva växterna har inte bara en negativ påverkan på naturen:

– Det finns arter som är skadliga för människans hälsa, till exempel jätteloka, vars växtsaft kan orsaka brännskada om den kommer i kontakt med solljus.

Även när det kommer till ekonomiska faktorer spelar invasiva växter en roll, bland annat genom att försvåra för jordbruket. Men det kan också vara ett ekonomiskt problem att bekämpa den.

– Det kan bli väldigt dyrt. Bekämpningen kan också orsaka ökad spridning. Om rötter är väldigt aktiva så krävs bara små rotfragment för att det ska växa upp en ny växt.

“Ordna en lupin-plockardag i ditt område”

Att inte bidra till ökad spridning av invasiva växter är enkelt. Däremot kan de mest enkla av problem bli ohanterliga om kunskapen saknas. Ett vanligt misstag som begås är att avfall med invasiva växter inte omhändertas utan slängs i komposten där det kan växa vidare och spridas.

– Vi rekommenderar att man lägger avfallet i dubbla sopsäckar och levererar till återvinningscentralen, säger Kristina.

Kristina Tattersdill jobbar med miljöanalys

Ett annat vanligt misstag är att man tar bort växten men glömmer att det är en fröbank i jorden och flyttar på den, vilket gör att fröna sprids vidare.

– Man ska bekämpa dem innan de fått frön. Annars riskerar man att sprida dem under tiden man bekämpar dem.

För att bevara ekosystem och biologisk mångfald är det viktigt att alla tar sitt ansvar i att bekämpa och framför allt låta bli att sprida invasiva växter. Men det är också viktigt att rapportera in de växter man hittar.

Kristina tycker det viktigaste är att ifrågasätta sig själv:

– Gör jag någonting nu som gör att invasiva arter kan spridas? Om man plockar blomsterlupiner och ska ha i sin krans på midsommarafton är det viktigt att man inte bara slänger den hur som helst när den blivit ledsen.

Och utöver det bör man också ställa sig frågan: finns det något jag kan göra för att de inte ska spridas? Kristina föreslår att man kan engagera sig i sitt bostadsområde, exempelvis anordna en gemensam lupinplockardag.

För allas skull, insekters, djurs såväl som människors, är det hög tid att vi börjar se stjärnan i vår midsommarkrans med andra ögon – och tillsammans hjälps åt att bekämpa de invasiva växterna.

Rapportera in invasiva arter!

  • De vanligaste invasiva växtarterna i Sverige är jätteloka, vresros, blomsterlupin, jättebalsamin, parkslide och parksallat. Flertalet har spridit sig från våra trädgårdar med frön, rotskott eller groddknoppar. De är förbjudet att sälja och sprida dessa växter.
  • Det är bara lagkrav på att bekämpa de växter som finns med på EU-listan över invasiva arter. Problemväxter som blomsterlupin, vresros och parkslide finns till exempel inte med på denna lista. Naturvårdsverket och Havsmyndigheten jobbar med att ta fram en svensk lista så att samma lagkrav ställs även på dessa växter.
  • Här kan du läsa mer om invasiva växter och rapportera in om du hittar en invasiv växt.

Omslagsbild på jättebalsamin: Lena Bondestad

Elina Wahlund
Elina Wahlund

Relaterade produktioner

Så räddar vi klimatet, enligt ungdomspolitikerna

DEL 3 AV 3. Några av de viktigaste samhällsfrågorna för unga är brottsbekämpning, jämställdhet och klimat. I en serie på tre delar har unga korrespondenten Laura ställt samtliga riksdagspartiers ungdomsförbund mot väggen: Vad är er plan? Sista delen handlar om klimatet.

När klimatfrågan hamnar i skymundan

Svensk politik har på sistone främst handlat om integration, trygghet, nationens säkerhet och hur man ska få bukt med unga kriminella. Självklart viktiga politiska frågor, men vad hände klimatfrågan? Korrespondenten Lissett diskuterar saken med två unga klimataktivister i Sundsvall.

Klimatmedvetna unga ointresserade av natur?

KRÖNIKA. Även om unga kanske har bäst koll på klimatfrågan, finns det inget som pekar på att ungas intresse för naturen är särskilt stort. Korrespondenten Elina Wahlund är kritisk till vår samtids naturlösa klimatdebatt.

Kalhyggen, urfolksrättigheter och drastiska åtgärder

Radio Totalnormal sänder intervjuer och tal från klimatkonferansen Stockholm +50. Vi hör från aktivister som bland annat lyfter kalhuggning som utsläppsbov, urfolksrättigheter och de åtgärder som krävs för att rädda planeten. Foto: Unsplash/Marcus Spiske

Svensk individualism och sydafrikanskt hopp

Unga korrespondenten Riley Schultz i Malmö har träffat en klimataktivist från Sydafrika för att prata om hur ungt engagemang kan se ut i olika delar av världen. Hon fick en vän på köpet.

Hur mår vi av våra sociala medier?
Media

Hur mår vi av våra sociala medier?


Det är lätt att fastna i scrollandet på sociala medier. Men är det ett problem? Ja, enligt forskare och ungdomar som unga korrespondenten Dejana Saric har pratat med. Men det
Media
Visa nyheter
Sarah: “Ni som har vingar, berätta om kvinnors kamp för andra”
Samhälle

Sarah: “Ni som har vingar, berätta om kvinnors kamp för andra”


KRÖNIKA. 22-åriga iranskan Mahsa Amini greps av moralpolis för att ha burit sin slöja på fel sätt. Hennes död har utlöst massiva protester runt om i Iran. “Kvinnors kamp i
Samhälle
Visa nyheter
Varför dyker Andrew Tate upp just nu?
Samhälle

Varför dyker Andrew Tate upp just nu?


KRÖNIKA. Unga killar tycker att jämställdheten har gått för långt samtidigt som misogyna mansgurus vinner mark på sociala medier. Unga korrespondenten Jenny Grahn kliar sig i huvudet och undrar om
Samhälle
Visa nyheter