Satsa på skolan, rädda elever
Utbildning

Satsa på skolan, rädda elever

En ung person i dagens Sverige spenderar en stor del av sin vakna tid i skolan, detta innebär att skolan måste vara ett ställe som lyfter unga och får de att må bra. Du som är vuxen och läser detta, tänk om du hade ett jobb som fick dig att känna dig nedvärderad, otillräcklig och utfryst. Vad hade du gjort?

Du hade förmodligen försökt undvika att gå till jobbet. Det är inte mer än naturligt att hålla sig borta från en plats som får dig att känna allt detta. Dock finns det en skillnad, du har möjligheten att byta jobb.. Som ung måste du gå till skolan. Du tvingas att fortsätta, oavsett hur hemsk situationen är för dig. Tyvärr tror vi att det ofta är skolan som är problemet. När politiker väljer att bortprioritera skolan väljer de att bortprioritera framtiden. För vi unga är framtiden, att investera i skolan är att investera i framtiden. 

Dagens formativa bedömningssystem som råder i svenska skolan kräver hela tiden att eleven ska prestera bättre. Formativ bedömning är en kontinuerlig bedömningsprocess vars syfte är att öka elevens förståelse för lärandemålen. Idén med en formativ bedömning är god, att lärare hela tiden ska motivera eleverna att göra bättre ifrån sig. Tyvärr blir resultatet ofta motsatsen. När den formativa bedömningen endast leder till att elever får höra att de alltid kan bli bättre och att prestationen inte är bra nog kan det få motsatt verkan. Risken finns att den högpresterande eleven tappar motivationen till att fortsätta arbeta om hen ändå alltid får höra att det alltid går att göra det lite bättre. Och risken är stor att den lågpresterande eleven kommer att tappa orken och viljan för att fortsätta kämpa. En formativ bedömning gynnar alltså väldigt få.

”Den psykiska ohälsan bland unga har fördubblats”

Betygssystemet behöver förändras, och även om den formativa bedömningen kan vara en del av ett nytt betygssystem, så måste det även finnas utrymme för att vara nöjd med en prestation. Om systemet med en formativ bedömning ska lyckas krävs även välbetalda lärare och kvalificerade lärare som har betald arbetstid att lägga på att arbeta på ett bra och tydligt sätt. Om lärarna inte har rätt förutsättningar kommer inte heller den formativa bedömningen att fungera. Det kommer alltså att krävas både fler och bättre betalda lärare för att få elever att må bra under skoltiden. Detta är något som kommer att kosta samhället pengar men det är samtidigt en investering i framtiden då vi kommer ha fler välutbildade och välmående vuxna.

”Du är inte bra nog”, ”du är inte smart nog” och ”du är inte snygg nog”. Dessa ord är tillräckligt för att bryta ner vem som helst. Och tyvärr är orden vardag för många unga. Att sakta men säkert brytas ner av ord och handlingar i en miljö där man tvingas spendera en stor del av sitt liv. Vi anser att betygsystemet och sättet elever blir bedömda på påverkar deras psykiska hälsa. Eftersom att man som elev spenderar mycket tid i skolan är det viktigt att det skapas en miljö där det finns en trygghet och en positivitet även i bedömningen. Idag mår unga sämre än på mycket länge.
Enligt Socialstyrelsen har den psykiska ohälsan bland unga mellan 10-17 fördubblats på 10 år och det finns inga tecken på en förändring. Om du själv inte är drabbad känner du någon som är det. Vi unga ser dagligen hur våra vänner, klasskamrater, syskon och andra unga i vår närhet drabbas. Unga bryts ner på grund av stress och press från samhället. Detta är en trend som måste vändas.

Vad är då lösningen på problemet med psykisk ohälsa i skolan? Lösningen stavas pengar. Det är väldigt enkelt. Hela skolans verksamhet behöver mer pengar. Med mer pengar kan man anställa fler lärare och specialpedagoger. Man kan skapa en attraktiv arbetsmarknad med högre löner för pedagoger där kompetens är en självklarhet. Detta kommer att gynna eleverna, för att när det finns möjligheten att ha mindre elevgrupper kommer alla elever att få synas. Lärare kommer på ett helt annat sätt än idag ha möjligheten att ta sig tid att se till alla elevers behov och anpassa sin undervisning efter det. Idag går tyvärr inte detta för många lärare då arbetstiden endast räcker till det absolut nödvändigaste. Att anställa fler lärare kommer även att leda till bättre relationer mellan elev och pedagog vilket är något som är väldigt viktigt för att eleven ska kunna fortsätta utvecklas. Fler lärare och specialpedagoger kommer alltså skapa en tryggare arbetsmiljö för elever där alla får chansen att utvecklas och synas i klassrummet.

Tyvärr går det inte att komma åt hela problemet med psykisk ohälsa bland barn och unga endast genom att satsa på lärare. Vi behöver även satsa på socialpsykiatrin. Vi behöver mer pengar till skolan så att vi kan ha skolkuratorer och skolsköterskor på skolan hela tiden och inte bara varannan tisdag och var tredje torsdag efter fullmåne. Att investera i skolan är att investera i framtiden.

Foto: Pixabay

Hanna Lindqvist
Hanna Lindqvist
Clara Wallman
Clara Wallman

Relaterade produktioner

Grattis på födelsedagen! Är du redo för mönstring?

KRÖNIKA. 2017 återinfördes värnplikten i Sverige, vilket innebär att alla 18-åringar som anses lämpliga blir kallade för att göra lumpen. Lissett Palma Neira frågar sig varför allt färre frivilligt anmäler sig och vad det oroliga läget i Europa kan ha att göra med saken.

“A”frican inte “C”frican

KRÖNIKA. Oluchi Anochiam har haft höga förväntningar på sig från sina föräldrar att klara skolan med de bästa betygen. Men om man inte kan leva upp de förväntningar och möter besvikelse kan det leda till stress och oro.

Aida Birinxhiku är Sveriges yngsta riksdagsledamot - “Jag är hedrad för förtroendet”

INTERVJU. Sveriges Rösters unga korrespondent Laura Sakhong har träffat Sveriges yngsta riksdagsledamot Aida Birinxhiku (S) som läste sista terminen av sina juridikstudier i dubbel fart, för att sedan kunna satsa allt på sin kandidatur till riksdagen.

Sharifa: “Det är helt okej att inte vara bäst”

KRÖNIKA. Har du någon gång känt dig misslyckad eller att du inte gör tillräckligt bra ifrån dig? Unga korrespondenten Sharifa Bunyadi har börjat lyssna mer på sig själv och mindre på andra, för att få bukt med sin och många andras värsta fiende: prestationsångesten.

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”

INTERVJU. För fyra månader sedan anlände den tyske utbytesstudenten Jonathan till Stockholm. Under sin tid i landet har han hunnit konstatera att Pressbyrån och kanelbullar är det bästa med Sverige medan “Plattan” i centrala Stockholm det absolut värsta.

Arbetsliv

"Var realistisk", säger de


KRÖNIKA. Föräldrar har ofta stor makt över sina barns framtid. Men ibland inser de inte hur stor påverkan de har. Hur många drömmar de kan förstöra med bara några ord.
Arbetsliv
Visa nyheter
Varför är alla rädda för min hund?
Relationer

Varför är alla rädda för min hund?


KRÖNIKA. En hund kan föra en hel familj samman. Men varför är alla så rädda för min? Tinda Lenngren skriver om när amstaffen Curry klev in i hennes liv. Texten publicerades
Relationer
Visa nyheter
Livet efter Adriana - en film av Amelia Krzywonos
Relationer

Livet efter Adriana - en film av Amelia Krzywonos


FILM. Berättelser av Aleksandra Mhili, Rose Näslund, Isabella Sehn, Nellie Sjösten, Melisa Yilmaz. Videor på Adriana av Amelia Kryzywonos och Alexandra Mhili. Musik, redigering, kamera, ljud och berättaröst av Amelia
Relationer
Visa nyheter