Satsa på skolan, rädda elever
Utbildning

Satsa på skolan, rädda elever

En ung person i dagens Sverige spenderar en stor del av sin vakna tid i skolan, detta innebär att skolan måste vara ett ställe som lyfter unga och får de att må bra. Du som är vuxen och läser detta, tänk om du hade ett jobb som fick dig att känna dig nedvärderad, otillräcklig och utfryst. Vad hade du gjort?

Du hade förmodligen försökt undvika att gå till jobbet. Det är inte mer än naturligt att hålla sig borta från en plats som får dig att känna allt detta. Dock finns det en skillnad, du har möjligheten att byta jobb.. Som ung måste du gå till skolan. Du tvingas att fortsätta, oavsett hur hemsk situationen är för dig. Tyvärr tror vi att det ofta är skolan som är problemet. När politiker väljer att bortprioritera skolan väljer de att bortprioritera framtiden. För vi unga är framtiden, att investera i skolan är att investera i framtiden. 

Dagens formativa bedömningssystem som råder i svenska skolan kräver hela tiden att eleven ska prestera bättre. Formativ bedömning är en kontinuerlig bedömningsprocess vars syfte är att öka elevens förståelse för lärandemålen. Idén med en formativ bedömning är god, att lärare hela tiden ska motivera eleverna att göra bättre ifrån sig. Tyvärr blir resultatet ofta motsatsen. När den formativa bedömningen endast leder till att elever får höra att de alltid kan bli bättre och att prestationen inte är bra nog kan det få motsatt verkan. Risken finns att den högpresterande eleven tappar motivationen till att fortsätta arbeta om hen ändå alltid får höra att det alltid går att göra det lite bättre. Och risken är stor att den lågpresterande eleven kommer att tappa orken och viljan för att fortsätta kämpa. En formativ bedömning gynnar alltså väldigt få.

”Den psykiska ohälsan bland unga har fördubblats”

Betygssystemet behöver förändras, och även om den formativa bedömningen kan vara en del av ett nytt betygssystem, så måste det även finnas utrymme för att vara nöjd med en prestation. Om systemet med en formativ bedömning ska lyckas krävs även välbetalda lärare och kvalificerade lärare som har betald arbetstid att lägga på att arbeta på ett bra och tydligt sätt. Om lärarna inte har rätt förutsättningar kommer inte heller den formativa bedömningen att fungera. Det kommer alltså att krävas både fler och bättre betalda lärare för att få elever att må bra under skoltiden. Detta är något som kommer att kosta samhället pengar men det är samtidigt en investering i framtiden då vi kommer ha fler välutbildade och välmående vuxna.

”Du är inte bra nog”, ”du är inte smart nog” och ”du är inte snygg nog”. Dessa ord är tillräckligt för att bryta ner vem som helst. Och tyvärr är orden vardag för många unga. Att sakta men säkert brytas ner av ord och handlingar i en miljö där man tvingas spendera en stor del av sitt liv. Vi anser att betygsystemet och sättet elever blir bedömda på påverkar deras psykiska hälsa. Eftersom att man som elev spenderar mycket tid i skolan är det viktigt att det skapas en miljö där det finns en trygghet och en positivitet även i bedömningen. Idag mår unga sämre än på mycket länge.
Enligt Socialstyrelsen har den psykiska ohälsan bland unga mellan 10-17 fördubblats på 10 år och det finns inga tecken på en förändring. Om du själv inte är drabbad känner du någon som är det. Vi unga ser dagligen hur våra vänner, klasskamrater, syskon och andra unga i vår närhet drabbas. Unga bryts ner på grund av stress och press från samhället. Detta är en trend som måste vändas.

Vad är då lösningen på problemet med psykisk ohälsa i skolan? Lösningen stavas pengar. Det är väldigt enkelt. Hela skolans verksamhet behöver mer pengar. Med mer pengar kan man anställa fler lärare och specialpedagoger. Man kan skapa en attraktiv arbetsmarknad med högre löner för pedagoger där kompetens är en självklarhet. Detta kommer att gynna eleverna, för att när det finns möjligheten att ha mindre elevgrupper kommer alla elever att få synas. Lärare kommer på ett helt annat sätt än idag ha möjligheten att ta sig tid att se till alla elevers behov och anpassa sin undervisning efter det. Idag går tyvärr inte detta för många lärare då arbetstiden endast räcker till det absolut nödvändigaste. Att anställa fler lärare kommer även att leda till bättre relationer mellan elev och pedagog vilket är något som är väldigt viktigt för att eleven ska kunna fortsätta utvecklas. Fler lärare och specialpedagoger kommer alltså skapa en tryggare arbetsmiljö för elever där alla får chansen att utvecklas och synas i klassrummet.

Tyvärr går det inte att komma åt hela problemet med psykisk ohälsa bland barn och unga endast genom att satsa på lärare. Vi behöver även satsa på socialpsykiatrin. Vi behöver mer pengar till skolan så att vi kan ha skolkuratorer och skolsköterskor på skolan hela tiden och inte bara varannan tisdag och var tredje torsdag efter fullmåne. Att investera i skolan är att investera i framtiden.

Foto: Pixabay

Hanna Lindqvist
Hanna Lindqvist
Clara Wallman
Clara Wallman

Relaterade produktioner

Kulturskole-läraren Sverker: “Jag har det bästa jobbet i världen”

INTERVJU. Forskning visar att elever som studerar musik också presterar bättre i skolan. Vår korrespondent Elina Wahlund har träffat piano- och ensemblepedagogen Sverker Magnusson som vittnar om detsamma. Långa köer och budgetnedskärningar kan bli dyrt för samhället, menar Sverker.

“Vill vi stoppa skjutningarna krävs mer av oss alla”

KRÖNIKA. När unga korrespondenten och Malmöbon Dejana var 14 år gammal sköts en 16-årig pojke ihjäl i närheten av hennes hem. De senaste årens upptrappning i antalet skjutningar får henne att känna en stor oro för sina yngre syskon. Hon uppmanar nu alla att ta ett större ansvar.

Emilia: “Låt mig få leva i min underbara studentbubbla!”

KRÖNIKA. Åren som student är en speciell tid i livet. Unga korrespondenten Emilia lever mitt i studentbubblan, men funderar över på vilket sätt hon egentligen blir bildad. Kanske kommer hon bara längre bort från verkligheten?

Skidåkaren Elina, 20, startar eget företag: ”Jag vill finansiera min egen elitsatsning”

En av Järpens längdstjärnor intog i juni entreprenörskapslägret för de 100 främsta unga entreprenörerna i Sverige. Med ett ben i varje båt hoppas Elina Franzén kunna kombinera sina talanger. – Jag vill finansiera min egen elitsatsning, säger Elina Franzén.

Nystart: Från grundskolan till gymnasiet

Att börja gymnasiet kan vara både spännande och nervöst. Iren Rahman har pratat med några gymnasieelever om deras upplevelser av att börja ett nytt kapitel i livet och de delar även med sig av sina bästa tips för att få en bra start. 

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig
Hälsa

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig


REPORTAGE. Coronapandemin och kriget i Europa har påverkat och fortsätter att påverka många unga, både emotionellt, socialt och ekonomiskt. Unga korrespondenten Dejana i Malmö intervjuar ungdomar och en psykolog om
Hälsa
Visa nyheter
Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”
Hälsa

Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”


KRÖNIKA. Det som idag känns som ditt fria val är om 20 år din dotters komplex och bara en förlängning av det förtryck som vi kvinnor levt under i tusentals
Hälsa
Visa nyheter
Sara Rad:
Samhälle

Sara Rad: "Det handlar inte om slöjan, det handlar om fritt val"


Radio Totalnormal gästas bland annat av Sara Rad och Arjang, som båda föddes i Iran och nu bor i Sverige. Hur är det att följa revolutionen härifrån med släkt och
Samhälle
Visa nyheter