Vår sex- och samlevnadsundervisning i skolan bestod av att kolla på filmen Fucking Åmål och konstatera att det faktiskt är okej att vara bög i Sverige idag. Efteråt, när en obekväm biologilärare frågar om någon i klassen har frågor, är klassrummet knäpptyst.
I Skolverkets hänvisningar till sex- och samlevnadsundervisning nämns tre sätt att beröra ämnet i skolan. Det ena är ämnesintegrering i skolämnena, den andra är att lyfta frågan när den kommer upp i klassrummet och det tredje är att, på rektorns initiativ, införa schemabrytande dagar där ämnet tas upp.
Vår sex- och samlevnadsundervisning i skolan bestod av att kolla på filmen Fucking Åmål och konstatera att det faktiskt är okej att vara bög i Sverige idag. Efteråt, när en obekväm biologilärare frågar om någon i klassen har frågor, är klassrummet knäpptyst. Porranvändningen ökar, tillika utbudet på porr, och det är dit unga söker sig när sex och samlevnadsundervisningen i skolan inte uppfyller deras behov. Porren saknar en samtyckeskultur och den är full av diverse sexuella övergrepp. Därför behöver vi införa sex och samlevnad som ett enskilt skolämne i högstadiet för att säkerställa att alla ungdomars rätt till kunskap om detta tillgodoses.
Sex är som känt inte bara biologi, utan också psykologi, religion, samhällskunskap, kommunikation och mycket mer. Men varken en samhällskunskapslärare, religionslärare eller en biologilärare kan ge en heltäckande bild av sex. Att sprida ut undervisningen mellan olika ämnen funkar inte i praktiken utan bidrar endast till att eleverna inte får en sammanhängande bild av ämnet. Det är också svårt att finna både tydligt ansvarstagande och tydlig organisering gällande ämnet i många skolor.
”Lärare fångar sällan en fråga som är på flykt, snarare är det läraren som flyr frågan”
I den första punkten i Skolverkets anvisningar till sex- och samlevnadsundervisning nämns det att lärarna ska undervisa om sex- och samlevnadsfrågor när eleverna själva vill diskutera dessa frågor; “Diskussionerna uppstår ofta i anslutning till aktuella frågor i medierna eller händelser i vardagen.” Skolverket lägger på så vis för mycket ansvar på den enskilda läraren då denne förväntas utforma undervisningen. Det är också svårt att låta utbildningen bero på aktualiteten av ett visst ämne. Och även när tidpunkten är perfekt, som till exempel under MeToo-rörelsen, var tiden så knapp att det – i vårt fall – bara nämndes i förbifarten. Lärare, som redan upplever en tidspress, ska alltså oförberett föra samtal om dessa svåra ämnen med sina elever, istället för att hålla sig till sin planering och bidra till en konsekvent undervisning i sitt primära ämne. Vi menar att det är befängt att en utbildad mattelärare ska avbryta undervisningen om kvoter och produkter för att istället diskutera könssjukdomar och preventivmedel.
Punkt två i vägledningen handlar om “Att fånga frågan i flykten.” Att fånga en fråga som redan flyr lärarens uppmärksamhet kräver en särskild kommunikation och relation mellan lärare och elever. En kommunikation som många gånger saknas. Det blir omöjligt för läraren att ständigt vara på sin vakt för att på ett pedagogiskt vis avbryta undervisningen och prata om ett ämne som från början är obekvämt från respektive parter. Lärare fångar sällan en fråga som är på flykt, snarare är det läraren som flyr frågan.
Den sista punkten är att införa enskilda, schemabrytande dagar i syfte att belysa frågan. Visserligen är detta avgörande för att fördjupa sig i ämnet, men när dagarna kläms in i slutet av terminen – som det tenderar att göra – är alla redan skoltrötta. Dessa temadagar är, som mycket annat gällande undervisningen, upp till enskilda lärare eller i detta fall rektorer. Temadagarna är relativt sällsynta, och vi vet av erfarenhet att de endast finns på vissa skolor. Att införa sex- och samlevnad som ett eget, separat ämne försummar inte vikten av temadagar, det snarare stärker det. En blandning av båda bidrar till en optimal utbildning.
Många hävdar att dessa frågor istället bör tas upp i hemmet. Det är inget fel att prata om en obekväm och relativt vuxen fråga hemma, men hemmet är inte nödvändigtvis en trygg plats för alla ungdomar. Då missar man fullständigt poängen med sex och samlevnadsundervisningen, vilket är att låta tonåringar mötas på ett socialt och tryggt plan för att öppet diskutera dessa frågor sinsemellan, och genom det skapa en hälsosam syn på sexuallivet.
Något har gått fel, när vi elever hellre vänder oss till porren än att fråga en något bättre, utbildad lärare om sex. Sex- och samlevnadsundervisningen måste införas som ett separat skolämne för högstadieelever, skiljt från biologiämnet, för att tillgodose unga ett utrymme att räta ut frågetecken om knoppen, kroppen, samlivet och sex.
Oavsett hur bra Lukas Moodyssons Fucking Åmål är så kan den inte ersätta en utbildad lärare som undervisar i det egna ämnet Sex och samlevnad.
Foto: Pixabay
