Sex- och samlevnadsundervisning är mer än bara Fucking Åmål
Utbildning

Sex- och samlevnadsundervisning är mer än bara Fucking Åmål

Vår sex- och samlevnadsundervisning i skolan bestod av att kolla på filmen Fucking Åmål och konstatera att det faktiskt är okej att vara bög i Sverige idag. Efteråt, när en obekväm biologilärare frågar om någon i klassen har frågor, är klassrummet knäpptyst.

I Skolverkets hänvisningar till sex- och samlevnadsundervisning nämns tre sätt att beröra ämnet i skolan. Det ena är ämnesintegrering i skolämnena, den andra är att lyfta frågan när den kommer upp i klassrummet och det tredje är att, på rektorns initiativ, införa schemabrytande dagar där ämnet tas upp.

Vår sex- och samlevnadsundervisning i skolan bestod av att kolla på filmen Fucking Åmål och konstatera att det faktiskt är okej att vara bög i Sverige idag. Efteråt, när en obekväm biologilärare frågar om någon i klassen har frågor, är klassrummet knäpptyst. Porranvändningen ökar, tillika utbudet på porr, och det är dit unga söker sig när sex och samlevnadsundervisningen i skolan inte uppfyller deras behov. Porren saknar en samtyckeskultur och den är full av diverse sexuella övergrepp. Därför behöver vi införa sex och samlevnad som ett enskilt skolämne i högstadiet för att säkerställa att alla ungdomars rätt till kunskap om detta tillgodoses.

Sex är som känt inte bara biologi, utan också psykologi, religion, samhällskunskap, kommunikation och mycket mer. Men varken en samhällskunskapslärare, religionslärare eller en biologilärare kan ge en heltäckande bild av sex. Att sprida ut undervisningen mellan olika ämnen funkar inte i praktiken utan bidrar endast till att eleverna inte får en sammanhängande bild av ämnet. Det är också svårt att finna både tydligt ansvarstagande och tydlig organisering gällande ämnet i många skolor.

”Lärare fångar sällan en fråga som är på flykt, snarare är det läraren som flyr frågan”

I den första punkten i Skolverkets anvisningar till sex- och samlevnadsundervisning nämns det att lärarna ska undervisa om sex- och samlevnadsfrågor när eleverna själva vill diskutera dessa frågor; “Diskussionerna uppstår ofta i anslutning till aktuella frågor i medierna eller händelser i vardagen.” Skolverket lägger på så vis för mycket ansvar på den enskilda läraren då denne förväntas utforma undervisningen. Det är också svårt att låta utbildningen bero på aktualiteten av ett visst ämne. Och även när tidpunkten är perfekt, som till exempel under MeToo-rörelsen, var tiden så knapp att det – i vårt fall – bara nämndes i förbifarten. Lärare, som redan upplever en tidspress, ska alltså oförberett föra samtal om dessa svåra ämnen med sina elever, istället för att hålla sig till sin planering och bidra till en konsekvent undervisning i sitt primära ämne. Vi menar att det är befängt att en utbildad mattelärare ska avbryta undervisningen om kvoter och produkter för att istället diskutera könssjukdomar och preventivmedel.
Punkt två i vägledningen handlar om “Att fånga frågan i flykten.” Att fånga en fråga som redan flyr lärarens uppmärksamhet kräver en särskild kommunikation och relation mellan lärare och elever. En kommunikation som många gånger saknas. Det blir omöjligt för läraren att ständigt vara på sin vakt för att på ett pedagogiskt vis avbryta undervisningen och prata om ett ämne som från början är obekvämt från respektive parter. Lärare fångar sällan en fråga som är på flykt, snarare är det läraren som flyr frågan.
Den sista punkten är att införa enskilda, schemabrytande dagar i syfte att belysa frågan. Visserligen är detta avgörande för att fördjupa sig i ämnet, men när dagarna kläms in i slutet av terminen – som det tenderar att göra – är alla redan skoltrötta. Dessa temadagar är, som mycket annat gällande undervisningen, upp till enskilda lärare eller i detta fall rektorer. Temadagarna är relativt sällsynta, och vi vet av erfarenhet att de endast finns på vissa skolor. Att införa sex- och samlevnad som ett eget, separat ämne försummar inte vikten av temadagar, det snarare stärker det. En blandning av båda bidrar till en optimal utbildning.

Många hävdar att dessa frågor istället bör tas upp i hemmet. Det är inget fel att prata om en obekväm och relativt vuxen fråga hemma, men hemmet är inte nödvändigtvis en trygg plats för alla ungdomar. Då missar man fullständigt poängen med sex och samlevnadsundervisningen, vilket är att låta tonåringar mötas på ett socialt och tryggt plan för att öppet diskutera dessa frågor sinsemellan, och genom det skapa en hälsosam syn på sexuallivet.
Något har gått fel, när vi elever hellre vänder oss till porren än att fråga en något bättre, utbildad lärare om sex. Sex- och samlevnadsundervisningen måste införas som ett separat skolämne för högstadieelever, skiljt från biologiämnet, för att tillgodose unga ett utrymme att räta ut frågetecken om knoppen, kroppen, samlivet och sex.
Oavsett hur bra Lukas Moodyssons Fucking Åmål är så kan den inte ersätta en utbildad lärare som undervisar i det egna ämnet Sex och samlevnad.

Foto: Pixabay

Mina Asp Romefors
Mina Asp Romefors
Love Carbin
Love Carbin

Relaterade produktioner

Grattis på födelsedagen! Är du redo för mönstring?

KRÖNIKA. 2017 återinfördes värnplikten i Sverige, vilket innebär att alla 18-åringar som anses lämpliga blir kallade för att göra lumpen. Lissett Palma Neira frågar sig varför allt färre frivilligt anmäler sig och vad det oroliga läget i Europa kan ha att göra med saken.

“A”frican inte “C”frican

KRÖNIKA. Oluchi Anochiam har haft höga förväntningar på sig från sina föräldrar att klara skolan med de bästa betygen. Men om man inte kan leva upp de förväntningar och möter besvikelse kan det leda till stress och oro.

Aida Birinxhiku är Sveriges yngsta riksdagsledamot - “Jag är hedrad för förtroendet”

INTERVJU. Sveriges Rösters unga korrespondent Laura Sakhong har träffat Sveriges yngsta riksdagsledamot Aida Birinxhiku (S) som läste sista terminen av sina juridikstudier i dubbel fart, för att sedan kunna satsa allt på sin kandidatur till riksdagen.

Sharifa: “Det är helt okej att inte vara bäst”

KRÖNIKA. Har du någon gång känt dig misslyckad eller att du inte gör tillräckligt bra ifrån dig? Unga korrespondenten Sharifa Bunyadi har börjat lyssna mer på sig själv och mindre på andra, för att få bukt med sin och många andras värsta fiende: prestationsångesten.

Tyske utbytesstudenten Jonathan: “Jag kommer sakna Pressbyrån mest”

INTERVJU. För fyra månader sedan anlände den tyske utbytesstudenten Jonathan till Stockholm. Under sin tid i landet har han hunnit konstatera att Pressbyrån och kanelbullar är det bästa med Sverige medan “Plattan” i centrala Stockholm det absolut värsta.

Arbetsliv

"Var realistisk", säger de


KRÖNIKA. Föräldrar har ofta stor makt över sina barns framtid. Men ibland inser de inte hur stor påverkan de har. Hur många drömmar de kan förstöra med bara några ord.
Arbetsliv
Visa nyheter
Varför är alla rädda för min hund?
Relationer

Varför är alla rädda för min hund?


KRÖNIKA. En hund kan föra en hel familj samman. Men varför är alla så rädda för min? Tinda Lenngren skriver om när amstaffen Curry klev in i hennes liv. Texten publicerades
Relationer
Visa nyheter
Livet efter Adriana - en film av Amelia Krzywonos
Relationer

Livet efter Adriana - en film av Amelia Krzywonos


FILM. Berättelser av Aleksandra Mhili, Rose Näslund, Isabella Sehn, Nellie Sjösten, Melisa Yilmaz. Videor på Adriana av Amelia Kryzywonos och Alexandra Mhili. Musik, redigering, kamera, ljud och berättaröst av Amelia
Relationer
Visa nyheter