Sex- och samlevnadsundervisning är mer än bara Fucking Åmål
Utbildning

Sex- och samlevnadsundervisning är mer än bara Fucking Åmål

Vår sex- och samlevnadsundervisning i skolan bestod av att kolla på filmen Fucking Åmål och konstatera att det faktiskt är okej att vara bög i Sverige idag. Efteråt, när en obekväm biologilärare frågar om någon i klassen har frågor, är klassrummet knäpptyst.

I Skolverkets hänvisningar till sex- och samlevnadsundervisning nämns tre sätt att beröra ämnet i skolan. Det ena är ämnesintegrering i skolämnena, den andra är att lyfta frågan när den kommer upp i klassrummet och det tredje är att, på rektorns initiativ, införa schemabrytande dagar där ämnet tas upp.

Vår sex- och samlevnadsundervisning i skolan bestod av att kolla på filmen Fucking Åmål och konstatera att det faktiskt är okej att vara bög i Sverige idag. Efteråt, när en obekväm biologilärare frågar om någon i klassen har frågor, är klassrummet knäpptyst. Porranvändningen ökar, tillika utbudet på porr, och det är dit unga söker sig när sex och samlevnadsundervisningen i skolan inte uppfyller deras behov. Porren saknar en samtyckeskultur och den är full av diverse sexuella övergrepp. Därför behöver vi införa sex och samlevnad som ett enskilt skolämne i högstadiet för att säkerställa att alla ungdomars rätt till kunskap om detta tillgodoses.

Sex är som känt inte bara biologi, utan också psykologi, religion, samhällskunskap, kommunikation och mycket mer. Men varken en samhällskunskapslärare, religionslärare eller en biologilärare kan ge en heltäckande bild av sex. Att sprida ut undervisningen mellan olika ämnen funkar inte i praktiken utan bidrar endast till att eleverna inte får en sammanhängande bild av ämnet. Det är också svårt att finna både tydligt ansvarstagande och tydlig organisering gällande ämnet i många skolor.

”Lärare fångar sällan en fråga som är på flykt, snarare är det läraren som flyr frågan”

I den första punkten i Skolverkets anvisningar till sex- och samlevnadsundervisning nämns det att lärarna ska undervisa om sex- och samlevnadsfrågor när eleverna själva vill diskutera dessa frågor; “Diskussionerna uppstår ofta i anslutning till aktuella frågor i medierna eller händelser i vardagen.” Skolverket lägger på så vis för mycket ansvar på den enskilda läraren då denne förväntas utforma undervisningen. Det är också svårt att låta utbildningen bero på aktualiteten av ett visst ämne. Och även när tidpunkten är perfekt, som till exempel under MeToo-rörelsen, var tiden så knapp att det – i vårt fall – bara nämndes i förbifarten. Lärare, som redan upplever en tidspress, ska alltså oförberett föra samtal om dessa svåra ämnen med sina elever, istället för att hålla sig till sin planering och bidra till en konsekvent undervisning i sitt primära ämne. Vi menar att det är befängt att en utbildad mattelärare ska avbryta undervisningen om kvoter och produkter för att istället diskutera könssjukdomar och preventivmedel.
Punkt två i vägledningen handlar om “Att fånga frågan i flykten.” Att fånga en fråga som redan flyr lärarens uppmärksamhet kräver en särskild kommunikation och relation mellan lärare och elever. En kommunikation som många gånger saknas. Det blir omöjligt för läraren att ständigt vara på sin vakt för att på ett pedagogiskt vis avbryta undervisningen och prata om ett ämne som från början är obekvämt från respektive parter. Lärare fångar sällan en fråga som är på flykt, snarare är det läraren som flyr frågan.
Den sista punkten är att införa enskilda, schemabrytande dagar i syfte att belysa frågan. Visserligen är detta avgörande för att fördjupa sig i ämnet, men när dagarna kläms in i slutet av terminen – som det tenderar att göra – är alla redan skoltrötta. Dessa temadagar är, som mycket annat gällande undervisningen, upp till enskilda lärare eller i detta fall rektorer. Temadagarna är relativt sällsynta, och vi vet av erfarenhet att de endast finns på vissa skolor. Att införa sex- och samlevnad som ett eget, separat ämne försummar inte vikten av temadagar, det snarare stärker det. En blandning av båda bidrar till en optimal utbildning.

Många hävdar att dessa frågor istället bör tas upp i hemmet. Det är inget fel att prata om en obekväm och relativt vuxen fråga hemma, men hemmet är inte nödvändigtvis en trygg plats för alla ungdomar. Då missar man fullständigt poängen med sex och samlevnadsundervisningen, vilket är att låta tonåringar mötas på ett socialt och tryggt plan för att öppet diskutera dessa frågor sinsemellan, och genom det skapa en hälsosam syn på sexuallivet.
Något har gått fel, när vi elever hellre vänder oss till porren än att fråga en något bättre, utbildad lärare om sex. Sex- och samlevnadsundervisningen måste införas som ett separat skolämne för högstadieelever, skiljt från biologiämnet, för att tillgodose unga ett utrymme att räta ut frågetecken om knoppen, kroppen, samlivet och sex.
Oavsett hur bra Lukas Moodyssons Fucking Åmål är så kan den inte ersätta en utbildad lärare som undervisar i det egna ämnet Sex och samlevnad.

Foto: Pixabay

Mina Asp Romefors
Mina Asp Romefors
Love Carbin
Love Carbin

Relaterade produktioner

Kulturskole-läraren Sverker: “Jag har det bästa jobbet i världen”

INTERVJU. Forskning visar att elever som studerar musik också presterar bättre i skolan. Vår korrespondent Elina Wahlund har träffat piano- och ensemblepedagogen Sverker Magnusson som vittnar om detsamma. Långa köer och budgetnedskärningar kan bli dyrt för samhället, menar Sverker.

“Vill vi stoppa skjutningarna krävs mer av oss alla”

KRÖNIKA. När unga korrespondenten och Malmöbon Dejana var 14 år gammal sköts en 16-årig pojke ihjäl i närheten av hennes hem. De senaste årens upptrappning i antalet skjutningar får henne att känna en stor oro för sina yngre syskon. Hon uppmanar nu alla att ta ett större ansvar.

Emilia: “Låt mig få leva i min underbara studentbubbla!”

KRÖNIKA. Åren som student är en speciell tid i livet. Unga korrespondenten Emilia lever mitt i studentbubblan, men funderar över på vilket sätt hon egentligen blir bildad. Kanske kommer hon bara längre bort från verkligheten?

Skidåkaren Elina, 20, startar eget företag: ”Jag vill finansiera min egen elitsatsning”

En av Järpens längdstjärnor intog i juni entreprenörskapslägret för de 100 främsta unga entreprenörerna i Sverige. Med ett ben i varje båt hoppas Elina Franzén kunna kombinera sina talanger. – Jag vill finansiera min egen elitsatsning, säger Elina Franzén.

Nystart: Från grundskolan till gymnasiet

Att börja gymnasiet kan vara både spännande och nervöst. Iren Rahman har pratat med några gymnasieelever om deras upplevelser av att börja ett nytt kapitel i livet och de delar även med sig av sina bästa tips för att få en bra start. 

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig
Hälsa

Oro och grusade framtidsdrömmar i spåren av pandemi och krig


REPORTAGE. Coronapandemin och kriget i Europa har påverkat och fortsätter att påverka många unga, både emotionellt, socialt och ekonomiskt. Unga korrespondenten Dejana i Malmö intervjuar ungdomar och en psykolog om
Hälsa
Visa nyheter
Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”
Hälsa

Caroline: “Säg nej till fillerskulturen!”


KRÖNIKA. Det som idag känns som ditt fria val är om 20 år din dotters komplex och bara en förlängning av det förtryck som vi kvinnor levt under i tusentals
Hälsa
Visa nyheter
Sara Rad:
Samhälle

Sara Rad: "Det handlar inte om slöjan, det handlar om fritt val"


Radio Totalnormal gästas bland annat av Sara Rad och Arjang, som båda föddes i Iran och nu bor i Sverige. Hur är det att följa revolutionen härifrån med släkt och
Samhälle
Visa nyheter