Det är hög tid för gymnasieval, något många unga känner oro inför. Valet kan vara svårt av många skäl, särskilt när omgivningen har en massa åsikter. I Järva vill många unga välja naturvetenskaplig linje eftersom det har hög status. Frågan är om valet är så viktigt som många tror.
16-åriga Durran som går i årskurs nio sitter i ett klassrum på Rinkebyskolan, ett rum som hon känner sig bekväm i. Hon berättar om sina tankar och funderingar kring gymnasievalet:
– Det känns väldigt jobbigt och något jag inte direkt vill tänka på. Att veta att jag måste byta till en ny skola med nya människor och med ett helt nytt system känns väldigt stressande, berättar Durran.
Det finns många olika faktorer som påverkar elevernas val i gymnasiet, som kön, klass, etnicitet, social bakgrund m.m. Många unga väljer också att lyssna på sina vänner och på familjen inför ett gymnasieval. Föräldrar kan ha starka åsikter kring hur deras barn ska välja.
Andra svårigheter i samband med valet kan vara att ungdomarna inte vet vilka utbildningar som passar dem. Naturvetenskapliga programmet ger behörighet till en del naturvetenskapliga yrken som många här i Järvaområdet tänker att samhällsvetenskapliga programmet inte ger.
– Jag har tänkt att gå naturvetenskapliga programmet, eftersom jag inte vet vad jag vill ha för jobb. I framtiden vill jag att alla dörrar ska vara öppna. Det känns tryggt att välja natur, berättar Durran.
Många ungdomar känner sig stressade och då kan det vara svårt att hitta någon bra person som kan ge rätt vägledning och förslag. Flera ungdomar tycker inte heller att de har fått någon hjälp av sin studie- och yrkesvägledare.
– Jag har inte fått tillräckligt mycket information från skolan. Det skulle vara skönare om någon på skolan kunde berätta hur det på riktigt är på olika skolor, än att själv gå på olika öppet hus, menar Durran.
När jag i en enkät frågar ett tiotal elever på Rinkebyskolan hur de känner inför gymnasievalet, visar svaren att de framförallt känner oro och rädsla. Resultaten visar också att de anser sig behöva vägledning, men att de inte känner att de har tillräckligt med hjälp från studie- och yrkesvägledaren på skolan.
Annika Davén som är studie- och yrkesvägledare på Tysslingeskolan i Södertälje, känner igen den här bilden:
– Jag tror inte att man i den tidiga åldern orkar ta in så mycket information som behövs på en gång. Samtidigt finns det också många undantag och genvägar som man kan ta reda på om man vågar fråga. Ibland vet man inte vem man ska fråga på grund av överflödet av information, säger Annika Davén.
Vilka förbättringar behövs?
– Jag tror att vi idag lämnar ungdomar lite för mycket själva inför gymnasievalet. Och när man blir lämnad, så lyssnar man på människor runt omkring: sina vänner, familjen. Det är väldigt bra, men de besitter inte kunskapen om de olika skolorna och programmen, vilket gör att informationen kanske inte är helt korrekt.
Ska man tänka med känslor eller förnuftet?
– Både och. Det är lite som att man skulle gå till en restaurang och man ser på menyn att det här rätten innehåller allt jag tycker om. Trots att den uppfyller alla dina krav, kan rätten i sin helhet inte alls vara gott.
Hur ska man hantera oron inför gymnasievalet?
– Man får vara orolig. Att man är orolig handlar om att man tar det på allvar och man vill att det ska gå bra. Det är grunden till oro. Sedan är det dumt att låta den oron ta över ditt liv och göra att du inte sover på natten. I Sverige har vi ett jättebra system som gör att man alltid kan ändra sig. Så inget är för livet och det kommer alltid finnas möjligheter för en. Välj därför det som du känner är mest roligt för dig de närmaste åren, det som du känner att du kommer klara nu och det som kommer få dig att nå dina mål. Det är det viktigaste.
