Ungas möjligheter till en hållbar klädkonsumtion
Klimat

Ungas möjligheter till en hållbar klädkonsumtion

För unga kan kläder vara av stor vikt, var man köpt dem och vilket märke de har. Samtidigt är klimatet och miljön viktiga ämnen som ofta upprör och engagerar unga. Hur miljömedvetna är unga och vad för möjligheter samt förutsättningar har de till hållbar klädkonsumtion? 

I Naturvårdsverkets undersökning 2017, som gjordes på personer mellan 16-30 år, om just ungdomars förutsättningar till hållbar konsumtion, visar att unga är miljömedvetna och vill delvis göra hållbara val. Undersökningen visar att de flesta handlar kläder 1 gång i månaden och shoppar både för att det är kul men också utifrån behov. Men få unga väljer att handla hållbart även fast de är miljömedvetna, då många upplever att utbudet och tillgången till information är dålig. Priserna är också för höga.
I undersökningen hade deltagarna delats upp i 4 kategorier beroende på hur mycket/lite de ville köpa hållbara kläder. Störst är gruppen ungdomar som är medvetna om att problemen finns och funderar på att göra något, men inte tagit steget än. Ungdomarna i den gruppen tycker att det inte finns tillräckligt med information ute och att det är krångligt att ändra sitt köpbetende. Gruppen som handlar hållbart är också den grupp som är minst. Inköpen görs ofta i second hand-butiker eller på loppis. Gemensamt för alla 4 grupper är att de handlar lika mycket kläder.

Förutom inställning handlar även mycket pengar. Priset på hållbara kläder är höga av flera anledningar. Och som ung är det vanligt att man får månads- eller veckopeng, och hur stor summan är beror ofta på ålder. Det även relativt vanligt att ha extrajobb, både under sommaren men också under året. Det är dock vanligare om man är äldre.

Trender kan också styra hur mycket kläder vi köper. Vi kan välja att följa olika trender och ofta följer vi trender för att känna gemenskap med andra. Följer vi inte trender riskerar vi att hamna utanför. Därför köper vi ofta samma kläder som andra, för att passa in, mer eller mindre medvetet. Vad som är trendigt ser vi bland annat på sociala medier, tv och i butiker. Det dåliga med specifikt modetrender är att de ofta ändras, och leder i sin tur till att man inte använder kläder länge och köper nytt titt som tätt. Detta orsakar ju överkonsumtion, vilket inte alls är hållbart.

Jag pratat med tre ungdomar mellan 15-17 år, för att få en inblick i hur de ser på saken.

Elisé 17 år, Tullinge
För henne är miljön och klimatet ett viktigt ämne som måste diskuteras mer.
Second hand-shopping är bra och kul eftersom man kan hitta unika plagg till ett billigt pris, samtidigt som man hjälper miljön.
Hon har inget jobb utöver sommarjobb, men får studiebidrag.
Shoppar cirka en gång i månaden och tycker därför att hon kan handla mer second hand.
Produktionen av kläderna är inget man tänker på när man handlar.
Priserna på de “bättre” kläderna är för höga för att man ska kunna handla flera gånger.

Iren 16 år ,Alby
Iren känner oro inför miljön och vill att man ska prata mer om det.
I skolan kan man tala om det mer och ha fokus på lösningar.
Hon har sommarjobb och får månadspeng.
Iren handlar mest böcker second hand, då utbudet av kläder inte är brett och för att hon inte köper kläder så ofta.
Hennes föräldrar har en annan inställning till second hand och menar att det är onödigt att köpa begagnat när de har råd med nya kläder.
Ofta handlar hon kläder över nätet och tycker att de mer etiska kläderna är för dyra.

Ida 15 år ,Tumba
Anser också att miljön är viktig men är inget hon tänker på hela tiden. Ändå är hon lite orolig.
Hon får månadspeng och tycker att den är lagom.
Second hand-shopping är positivt, då det är bättre att återanvända och inte producera nytt. Men det är inget hon gör just nu men vill göra det.
Ida handlar kläder väldigt sällan och tänker inte mycket på produktionen.
Hon är bra på att spara och har då viss möjlighet till att handla “bra” kläder, men att det inte är något hon skulle göra eftersom hon inte är så intresserad av mode.

Hur kan man då få fler unga att handla mer hållbart? Utifrån Naturvårdsverkets undersökning kan vi se några problemområden med bristande information, utbud och pengar.
Pengar är det område som är svårt att påverka då fickpengar ofta styrs av föräldrar. Det är också svårt att få arbete om man är under 16 år. Det gör att ungdomars möjligheter att handla hållbara kläder är mycket små. Är man som ung väldigt sugen på att tjäna pengar kan man se om man kan hjälpa någon i sin närhet med att göra hushållssysslor mot pengar. Till exempel att fråga farmor om man får klippa gräsmattan eller plantera hennes blommor. Men det är också viktigt att man får vara barn och inte tänka på pengar och arbete.

Den information som finns om hållbar klädkonsumtion är liten och är inte något man inte tänker på när man handlar. Därför borde informationen göras mer synlig så att kunden kan se vilka alternativ som finns. Iren att hon skulle uppskatta om det gavs ut mer information på lösningar i skolan, vilket är ett annat förslag. Skolan når många ungdomar. Informationen kan även spridas på sociala medier, främst på plattformar där unga är, och genom influencers. Om influencers visar att det är okej att handla begagnat, bidrar det till att minska fördomarna kring det.
En viktig punkt är att inte bara kändisar inom samma grupp som pratar om hållbar konsumtion utan olika typer av kändisar men olika följare. På så sätt nås fler. Det är även viktigt att nå ut till vuxna, eftersom att de ofta har pengar till att konsumera nya saker som är hållbara.

Utbudet på second hand-butiker har ofta liten bredd på flera plan. Ofta är storlekarna stora, kläderna omoderna och kvaliteten är sisådär. Men hur ska man kunna förbättra detta? Jo, genom att uppmuntra fler att donera till butikerna. På så vis breddas utbudet. Men för att få ett större utbud kan man även kolla in större butiker som säljer begagnade kläder, som Plick och Sellpy. På Plick kan man finna mer trendiga plagg och på Sellpy ett brett sortiment med stor variation på stil.

Unga har ganska goda förutsättningar till att köpa kläder hållbart, men det finns utrymme för förbättring.

Bild: Emma Ledström
Texten publicerades för första gången i tidningen Shoo 2021

Emma Ledström
Emma Ledström

Relaterade produktioner

Umeås seniorer tar ungas klimatkamp

Varje fredag står Fridays for Future Umeå utanför stadshuset i tre timmar för att demonstrera och få politikerna att ta klimatkrisen på allvar. Vår korrespondent Alva Davidsson har varit på plats och undersökt varför det mest är äldre personer som engagerar sig. På bild: Nea, 75 år. Foto: Alva Davidsson

Klimatångest - Vi som måste betala skulden

"Jag har knappt påbörjat mitt liv, och jag vet inte hur min framtid kommer se ut. För jag har vuxit upp med det här och det dödar allt hopp man har om framtiden." säger Moa, 18 år, i filmen om klimatångest skapad av Moa Bråkenhielm, Rita Ghazaryan och Qamar Talballa.

Hon sätter sin egen framtid på paus - för att rädda klimatet

Ester Laudon är 19 år och uppvuxen i en liten ort utanför Umeå. Hon tog studenten 2021 men avstår nu utbildning och inkomst för att ägna sig åt klimataktivism på heltid.

SSU:s hån av Greta Thunberg: “Ekofascism istället för demokrati”

Flera SSU-toppar kritiserar Greta Thunbergs uttalande om att det viktigaste unga kan göra är att bli aktivister. Ungdomsförbundet menar att det främst är partipolitiken som kan lösa klimatkrisen, vilket skapat stor debatt på sociala medier. – Man får finna sig i att det är genom politiken man kan förändra, säger SSU:s kommunikationschef Youbert Aziz till Sveriges Röster.  

Klädindustrin - en stor bov

Kläder är något ingen av oss kan vara utan men hur ofta funderar man på vart de kommer ifrån? Klädindustrin eller närmare bestämt “fast fashion”-industrin leder till många problem för individer men även för miljön.  

Samhälle

"Ja, jag är feminist, är inte du?"


– Jag är inte feminist för att jag hatar inte män, sa jag för fyra år sedan. Det var det första jag lärde mig om feminism. Så i ungefär två
Samhälle
Visa nyheter
Från prinsessa till att hitta sin egen väg
Utbildning

Från prinsessa till att hitta sin egen väg


Ska jag åka till USA och satsa på skådespelarkarriär, jobba på kontor i Hökarängen, åka jorden runt, bli skidlärare i Alperna, speldesigner eller möjligen bli uberchaufför? När kommer jag att
Utbildning
Visa nyheter
Hur har vi haft det under pandemin?
Hälsa

Hur har vi haft det under pandemin?


Den 9 februari togs de flesta restriktionerna bort i Sverige, men hur har covid-19 påverkat skola, jobb och fritid? Ilaf Hashim har pratat med sex ungdomar om deras upplevelser av
Hälsa
Visa nyheter