Varför kan man inte panta mjölkpaket?
Klimat

Varför kan man inte panta mjölkpaket?

KRÖNIKA. Den 22 april varje år är det Earth Day, en dag som sedan 1970 uppmärksammat miljöfrågor. Emilija Nikolic skriver om en viktigt del i kampen mot klimathotet - källsorteringen. Hon föreslår ett system där man får pengar tillbaka för det man återvinner, för att uppmuntra fler till att sopsortera.

En dag i skolan såg jag en lärare kasta massa papper i en soptunna full med matrester. Jag kände för att spy om jag ska vara ärlig. En vuxen person, en lärare, ska egentligen vara elevernas förebild. Varför blanda ihop det med matrester när man kan välja att kasta det i en annan soptunna för att sedan kunna återvinna. På det sättet hjälper vi ju världen, det är små saker som räknas.

 

Jag föddes i ett land som inte är med i EU. Det är ett land som har stora problem vad gäller miljö och klimat. Vad jag menar är att landet inte har sopsorteringsstationer, vilket leder till ingen återvinning och vilket i sin tur skapar miljöproblem. De miljöproblem som oftast sker i det land jag är född i är att det finns skräp ute i naturen, vilket bland annat leder till att djur dör. Min katt dog på grund av att hon åt en plastbit. Varför ska djur behöva lida på grund av oss? För få känner också till att plast har en nedbrytningsperiod på 500 år.

Sverige har det mycket bättre. Här finns platser där sopor av alla kategorier sorteras innan de slängs. Om man källsorterar rätt så kan material som papper, trä, elektriska apparater, gummi och plast återvinnas.

Men vad som fortfarande kan behövas är att människor börjar uppmärksamma de negativa effekterna på naturen. Vi som bor i Sverige uppmärksammar fortfarande inte effekterna av att inte sopsortera. Vi förstår inte att vissa resurser är begränsade och kan ta slut. En enkel insats som källsortering kan rädda våra skogar och träd. Det är viktigt att vi lär oss av varandra, att de som idag väljer att källsortera kan påverka de som inte gör det.

 

”Det borde egentligen vara tillräckligt att vilja planeten något gott för att motiveras till att källsortera.”

 

I Malmö finns det soptunnor som börjar stöna när man kastar skräp i dem. Så om man är sugen på att få höra en soptunna stöna så slänger man sitt skräp i soptunnan istället för på marken. Såklart kan det vara motiverande men jag tycker att det är en dum grej. Vad händer om ett barn går och kastar skräp? Det blir väl lite awkward? Jag tycker att vi borde komma på bättre idéer som passar både män och kvinnor, unga och gamla. Ta till exempel pant. Flaskor och burkar som människor återvinner på rätt sätt eftersom de motiveras av att pengarna återlämnas. Jag tycker att fler produkter ska kunna pantas, såsom mjölkpaket eller äggkartonger, för att få människor att sluta skräpa ner och faktiskt börja kasta skräpet rätt och sortera.

Det borde egentligen vara tillräckligt att vilja planeten något gott för att motiveras till att källsortera. Men en del behöver extra motivation och därför är lösningar som pant och stönande soptunnor ändå positivt i det stora hela. För det handlar ju om att rädda den enda planeten vi har och bevara den för framtida generationer. För att naturen ska kunna bevaras är det nödvändigt att vi ökar vår medvetenhet kring konsekvenserna av felaktig sopsortering. Börja källsortera idag!

Texten publicerades för första gången i tidningen Shoo sommaren 2022.

Illustration: Liva Agrali

Emilija Nikolic
Emilija Nikolic

Relaterade produktioner

Hon använder civil olydnad för en bättre värld

INTERVJU. Klimathjältar som använder civil olydnad för att rädda planeten, eller jobbiga typer som limmar fast sig i marken och stoppar biltrafiken? Unga korrespondenten Emilia träffar 24-åriga klimataktivisten Ellen Casey i Lund för att bilda sin egen uppfattning.

Så räddar vi klimatet, enligt ungdomspolitikerna

DEL 3 AV 3. Några av de viktigaste samhällsfrågorna för unga är brottsbekämpning, jämställdhet och klimat. I en serie på tre delar har unga korrespondenten Laura ställt samtliga riksdagspartiers ungdomsförbund mot väggen: Vad är er plan? Sista delen handlar om klimatet.

När klimatfrågan hamnar i skymundan

Svensk politik har på sistone främst handlat om integration, trygghet, nationens säkerhet och hur man ska få bukt med unga kriminella. Självklart viktiga politiska frågor, men vad hände klimatfrågan? Korrespondenten Lissett diskuterar saken med två unga klimataktivister i Sundsvall.

Klimatmedvetna unga ointresserade av natur?

KRÖNIKA. Även om unga kanske har bäst koll på klimatfrågan, finns det inget som pekar på att ungas intresse för naturen är särskilt stort. Korrespondenten Elina Wahlund är kritisk till vår samtids naturlösa klimatdebatt.

Rymdvarelser eller växter? Invasiva arter här för att stanna

Invasiva arter. Är det farliga rymdvarelser vi pratar om? Man skulle kunna tro det, men tanke på hur mycket skada de ställer till med. Korrespondenten Elina har tagit reda på vilka växter vi ska sky som pesten, som till exempel lupiner.

Så fann Nora Khalil sin röst
Kultur

Så fann Nora Khalil sin röst


INTERVJU. Botkyrkaförfattaren Nora Khalil gör succé Sverige över med sina böcker och föreläsningar. Minna Lövkvist och Tindra Lenngren träffar Nora för att få veta hur hon fann sin röst. Texten publicerades
Kultur
Visa nyheter
Ska könet få avgöra en människas liv?
Samhälle

Ska könet få avgöra en människas liv?


KRÖNIKA. Vad är jämställdhet och hur långt har vi egentligen kommit? Problemen med jämställdhet finns ju i alla åldrar och kulturer och därför måste vi tillsammans lösa dem, skriver Hallelujah
Samhälle
Visa nyheter
Arbetsliv

"Var realistisk", säger de


KRÖNIKA. Föräldrar har ofta stor makt över sina barns framtid. Men ibland inser de inte hur stor påverkan de har. Hur många drömmar de kan förstöra med bara några ord.
Arbetsliv
Visa nyheter